Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»EASTLANNINGEN.» 221
förut fallit honom in, och med samma tvekande ton som
han förut begagnat frågade han nu utan att se på mannen
midt för sig:
»Hvar bor Pålson själf nà’nstans då?»
»Å, det är litet här och litet där, det!» svarade
Pålson långsamt. »I går natt låg jag på en pråm nere
i Stadsgården, och i natt vet jag inte så noga hvar det
kan- bli. »
Österberg såg på honom med vidt uppspärrade ögon.
Hemlös, husvill — det var något så oerhördt, tyckte han,
att det skar till i hjärtat på honom, och hur noga han
annars var om slantarna, tog han nu upp sin stora skinn-
pung med mässingslåset ur fickan och sade, i det han
stack två fingrar uti den:
»Kan Pålson skaffa sig något natthärberge då, om jag
ger honom ett par riksdaler?»
»Hå kors,» svarade Pålson, i det han steg upp och
nästan bockade sig för Österberg, där han satt, »jag be-
höfver bara en, och då kan jag få mig en ordentlig kvälls-
vard med, för ovanlighetens skull.»
»Ja, kom till mig då klockan åtta i morgon bitti’, så
får vi se hvad vi kan komma sams om!» återtog Öster-
berg och räckte honom kronan. Sedan betalte han för-
täringen och gick ut på gatan igen, följd af Pålson, som
strax utanför dörren sade god natt åt honom och med
långa steg skyndade bort längre upp åt Söder. Och me-
dan Österberg långsamt och full af funderingar styrde sina
steg ned åt staden, undrade han för sig själf, om han
skulle våga städsla den där stackaren till dräng, han
som hade varit försvarslös och inte kunde visa några
betyg. Försiktigheten sade nej, men människokärleken
hade’ blifvit väckt, och den ville inte gifva med sig, och
på det sättet låg Österberg vaken en god del af nat-
ten och tänkte och tänkte — och se det brukade då aldrig
hända honom hemma på Skärlöga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
