Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reglerna för beskattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man tillskrifver det ena samlingssättet, kunna med ett
förnuftigt närings- och kreditsystem lika väl tillegnas det
andra. Dessutom är det säkert, att de på många händer
samlade kapitalen sprida vida mera trefnad och kraft än där stora
kapital äro samlade hos få. Den enkelt proportionella
skatten motvärkar samlandet af de smärre kapitalen på
många händer, då däremot den progressiva påskyndar
det. Om progressiv skatt ej befordrar stora kapitals
samlande, kan man dock ej säga, att, om den förnuftigt
ordnas, den motvärkar ett sådant samlande.“
3. Skatten skall vara laglig, bestämd och rättmätig.
För skattens laglighet fordras, att den skall vara faststäld
af den myndighet, som äger beslutanderätt i afseende på
skattens påläggande. Att skatten skall vara bestämd
innebär, att lagen tydligt angifver dess beskaffenhet (af
hvilka den skall utgöras, dess föremål och dess mått),
grunderna för dess fördelning, sättet för dess upptagande
o. s. v. Rättmätig är den i öfrigt på rättvisa grunder
fotade skatt, hvars afkastning värkligen användes till
förmån för samtliga de skattskyldige.
Det finnes knapt något, som är egnat att hos ett
folk framkalla ett så starkt missnöje med styrelsen, som
olagligt eller godtyckligt pålagda skatter eller deras
användande till ändamål, som icke gagna det allmänna.
Rätten att sig själf beskatta är en af ett folks
dyrbaraste rättigheter. Alla folk, som nått en högre grad
af utveckling, hafva också tillkämpat sig denna rätt att
genom sina representanter bestämma om skatternas
utgörande och om sättet för deras användande. Genom
denna rätt utöfvar folket genom sina representanter den
viktigaste kontrollen öfver regeringsmaktens utöfvande
och statsstyrelsens gång. Många och hårda hafva de
strider varit, som utkämpats om folkets rätt att själf
bestämma öfver sin beskattning. I sammanhang med den
enväldiga konungamaktens utveckling under början af den
nyare tiden, 1500-talet, hade beskattningsrätten öfverallt i
Europa utom i Sverige och i England kommit i konungens
hand. Den franska revolutionen 1789 medförde en ny
ordning, hvilken sedermera blifvit gällande under mer
eller mindre olikartade former i de olika författningarne
i Europa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
