Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olika slag af skatter - De direkta skatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undersökningar framgick, att jordbruksfastighet på landet i
allmänhet betalade 10 gånger mer till staten än annan
fastighet.
Vidare visades det, att medan en del af dessa
jordbruksfastigheter är nästan helt och hållet fri från direkt skatt,
en annan del erlägger mycket ansenliga skatter, samt att
hos denna del jordbeskattningen är så ojämt fördelad,
att t. ex. en jordbruksfastighet af 1,000 kronors
taxeringsvärde i ett län erlade endast 3 kronor 18 öre och i
ett annat 10 kronor 32 öre eller mer än tredubbelt, och
slutligen att till och med inom samma ort ett hemman
kunde för samma taxeringsvärde var 20 till 30 gånger
tyngre beskattat än ett annat.
Man har i flere länder för att åstadkomma större
jämlikhet och rättvisa i afseende på grundbeskattningen,
sökt åstadkomma en noggrann uppmätning och värdering
af all jord och ett noggrant bestämmande af de olika
jordstyckenas afkastning och därefter belagt dem med jämt
fördelad skatt. Den uppmätning och värdering af all jord,
hvilken man företagit i flere länder, Frankrike, Österrike
m. fl. var förenad med stora kostnader och oerhört
långvarigt arbete. I Frankrike användes härför 30 års
arbete och inemot 140 millioner kr. Men när man
fullbordat den s. k. katastern (jordeboken), befans det, att
förhållandena genom odlingens framsteg redan voro så
förändrade, att man behöft göra om den igen.
I Sverige hafva sedan gammalt de ojämt tryckande
grundskatterna varit föremål för klander och missnöje.
Efter ändlösa strider har man slutligen år 1885 påbörjat
grundskatternas fullständiga upphäfvande genom beslutet
om 30 % afskrifning på grundskatter samt rustnings-
och roteringsbesvär.
De personella skatter, vid hvilka hänsyn tages till de
skattdragandes ekonomiska ställning, äro grundade på en
föregående beräkning antingen af deras förmögenhet eller
deras inkomst.
Med förmögenhetsskatt menas en sådan skatt, hvars
storlek är beroende af de skattskyldiges förmögenhet (ej
inkomst) eller någon del däraf. Att en allmän
förmögenhetsskatt är oriktig, emedan den till lika belopp träffar
förmögenheter, som gifva olika afkastning, har i det
föregående blifvit framhållet. Skadligt värkar en sådan skatt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
