Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen. Kapten Silver - XXVIII. I fiendens läger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nätt och jämnt var hörbar. »Döden lurar på dig, och vad
som ä’ långt värre, tortyr. Man tänker avsätta mig. Men
märk väl, jag står vid din sida i alla väder. Jag tänkte inte
det, förrän du talat ut. Jag var desperat över att förlora så
mycket pluringar och bli hängd på köpet. Men jag såg, att du
var av den rätta sorten. Du bistår Hawkins, John, sa’ jag
för mig själv, och Hawkins bistår dig. Du ä’ hans sista kort,
och ta mig tusan, John, ä’ inte han ditt! Du räddar ditt
vittne, och han räddar din hals!»
Jag började dunkelt förstå.
»Ni menar, att allt ä’ förlorat?» frågade jag.
»Ja, min själ gör jag så», svarade han. »Fartyget borta,
halsen borta — så förhåller det sig med den saken. Sen jag
en gång tittade utåt viken, Jim Hawkins, och inte såg till
någon skonare, gav jag tappt, hur seg jag än ä’. Vad
anbelangar det där backlaget och deras rådplägning, så ä’ de
ena riktiga dumskallar och fega stackare. Jag ska rädda ditt
liv — om jag kan — undan dem. Men hör på, Jim — lika
mot lika — du räddar Lång-John från galgen?»
Jag var helt förvirrad; jag ansåg det som något så
hopplöst, vad han bad om — han den gamle sjörövaren, ledaren
för myteriet.
»Vad jag kan göra, vill jag göra», sade jag.
»Topp!» utropade Lång-John. »Du talar modigt, och
blixt och dunder, jag har en plan!»
Han linkade till facklan, där den stod instucken bland
veden, och tände åter sin pipa.
»Förstå mig rätt, Jim», sade han linkande tillbaka. »Jag
har huve på skaft, jag. Jag står på mr Trelawneys sida nu.
Jag vet, att du har fartyget välbehållet någonstans. Hur
du burit dig åt, vet jag inte, men i säkerhet ä’ det. Jag
gissar, att Hands och O’Brien gav med sig. Jag satte aldrig
stort förtroende till någon av dem. Märk mina ord. Jag
gör inga frågor och ska inte heller tillåta andra att göra det.
Jag vet, när ett spel ä’ förlorat, jag, och jag känner en pojke,
som ä’ pålitlig. Å, du som ä’ ung — du och jag skulle
kunna uträtta något tillsammans, vi!»
Han tappade litet konjak från fatet i ett tennstop.
»Vill du smaka, kamrat?» frågade han, och då jag nekade,
sade han: »Nåja, så tar jag mig en dram själv då, Jim. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
