- Project Runeberg -  Skattkammarön /
154

(1919) [MARC] Author: Robert Louis Stevenson Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen. Kapten Silver - XXIX. Svarta lappen om igen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Det var vad nummer ett beträffar», skrek den
anklagade och torkade svetten ur pannan; ty han hade talat med
en häftighet, som kom huset att skaka. »Min själ, det
riktig kväljer mig att tala med er. Ni har varken vett eller
minne och jag skulle just vilja veta, vad era mödrar tänkte
på, när de släppte er ut till sjöss. Till sjöss! Lyckoriddare!
Nej, skräddare ä’ ert yrke.»

»Gå på, John», sade Morgan. »Tala om de andra
punkterna också.»

»Å, de andra!» svarade John. »Bra påhittade, va’? Ni
säger, att den här kryssningen ä’ ett narrspel. Å, min själ,
om ni bara förstod, hur mycket narrspel den ä’! Vi ä’ så nära
galgen, att min hals styvnar vid blotta tanken på det. Ni
har kanske sett dom, hängda i kedjor, med fåglar omkring
sig och sjömän pekande på dom, när de går utför med
tidvattnet. ’Vad ä’ det där för en?’ säger en. ’Kors det ä’ Silver.
Jag kände honom mycket väl’, säger en annan. Och ni kan
höra kedjorna rassla, när ni kommer till andra bojen. Nå,
det ä’ just vad som väntar varenda moders son bland oss,
tack vare honom där och Hands och Anderson och andra
fårskallar bland er. Och vill ni höra min mening om nummer
fyra och den där pojken, så ta mig tusan ä’ inte han
en gisslan. Ä’ han inte det kanske? Ska vi göra oss
av med en gisslan? Nej, inte vi; det skulle inte förvåna
mig, om han blev vår sista utsikt. Döda den där
gossen? Inte jag åtminstone, kamrater. Och nummer tre? Å,
det ä’ mycket att säga om nummer tre. Ni kanske anser det
för ingenting att ha en riktigt utlärd doktor, som kommer
och ser om er varenda dag — du, John, med din krossade
skalle — eller du, Georg Merry, som anfäktades av
frosskakningar för inte sex timmar sen och som har ögon
färgade som citronskal ännu i denna stund? Och ni vet kanske
inte heller, att ett fartyg kommer efter hit? Men det gör det,
och det inom kort, och få se vem som inte då ä’ glad att ha
en gisslan. Och vad anbelangar nummer två, och varför jag
underhandlade, så kröp ni ju på era knän, ena så’na stackare
var ni, och bad, att jag skulle göra det — och ni skulle fått
svälta ihjäl också, om jag inte gjort det — men det ä’ en
småsak! Här ser ni orsaken!»

Och han kastade på golvet ett papper, som jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:07:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skattkamon/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free