Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 KRISTENDOMENS OCH HEDENDOMENS STRID.
Vi hafva dock anmärkt, att denna strid tillika utgjorde en
religionsstrid mellan hedendom och kristendom. Stenkilska
ättens medlemmar voro nämligen kristendomens försvarare,
men fingo derföre ofta åtnöja sig med väldet öfver det till
större delen kristnade Vestergötland, under det andra
thronpretendenter med hedningarnes tillhjelp för längre eller
kortare tid slogo under sig större eller mindre delar af det
öfriga riket.
Emellertid gick kristendomen allt mer och mer segrande
fram genom landet. Vi hafva sett åtskilliga missionärer
verksamma för denna framgång i det öfre Sverige. I Göta land
var redan förut grunden lagd till kyrkliga institutioner dels
i Vestergötland, dels i Småland. Huru i det förstnämnda
landskapet kristendomens tillväxt främjades förnämligast
ge
o nom konung Stenkil och biskop Adalvard d. ä. i Skara, är
redan omnämndt. Likaså, att evangelii lära härifrån banade
sig väg till Vermland. Tilläggas bör, att fastän
underrättelserna i denna del äro sparsamma, en och annan uppgift dock
synes tyda derpå, att kristendomen under ifrågavarande
tidsskede från Vestergötland utplanterades i östgötabygden. Den
förutnämnde Adalvard d. ä. säges hafva varit »förordnad till
biskop öfver båda götaländerna», och häraf synes framgå, att
äfven landet på östra sidan om Vettern ännu stod under
Skarabiskopens uppsigt och säkerligen fick röna mycken
inflytelse af hans kända nit för kristendomens utbredande.
Om Sigfrids kyrkliga stiftelse i Värend och dess
utveckling under slutet af det 11:te och början af det 12:te seklet
är nästan intet bekant. Så mycket synes emellertid säkert,
att ett af kyrkan formligen erkändt biskopsdöme ännu icke
fanns i Vexiö. Deremot hafva vi underrättelse om ett
missionsförsök i en annan del af Småland. Sturleson säger
nämligen, att norske konungen SIGURD JORSALAFARARE (så
kallad, emedan han hade vallfärdat till Jerusalem och der under
konung BALDUIN stridt mot saracenerna) år 1123 företog ett
korståg till Småland och genom härjningar och
brandskattningar tvang folket att antaga kristendomen. Detta korståg
är kändt under namn af Kalmareledung, och företaget gälde
sannolikt östersjökusten af Småland eller det nuvarande
Kalmar län.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
