Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 HIERARKIENS TILLVÅXT ETC.
helst som påfvarne, på grund af Sveriges aflägsenhet från
Rom och den häraf försvårade kommunikationen med detta
land, trodde sig behöfva en lättare tillgänglig mellanhand
och derföre voro särdeles angelägne att skydda nämnda
förhållande mellan Lund och Upsala.
Väl voro svenskarne och i synnerhet deras erkebiskopar
och biskopar af ett annat tänkesätt, hvarföre ock klagomål
förspörjas deröfver, att nämnde prelater vägrat hörsamma
den lundensiske erkebiskopens kallelse. Men påfvarne
inskärpa den ena gången efter den andra de svenska
biskoparnes lydnadsskyldighet, och intet tvifvel är, att ju icke
erkebiskopen i Lund allt fortfarande utöfvade en primats
rättigheter öfver Sverige.
§ 44. Det andliga frälset och den andliga jurisdiktionen.
I det föregående hafva vi sett, huru Sveriges kyrka
erhållit en fullständigt utbildad hierarki af strängt emellan sig
ordnade högre och lägre klerikala funktionärer. Vi skola nu
kasta en blick på de betydliga privilegier, denna hierarki
vetat att förskaffa sig.
Dit hörde först och främst det redan omnämnda af
konung Sverker II grundlagda s. k. andeliga fråälset, hvarigenom
dels kyrkogodsen fritogos från alla till konung och krona
utgående utskylder, dels kyrkans personer eximerades från
verldslig domstol och stäldes under en andlig jurisdiktion.
Huru detta andliga frälse sedermera af Sverkers
efterträdare ännu mera utvidgades, hafva vi redan omtalat.
Konung Johan den fromme stadgade nämligen, såsom vi sett,
att alla sakören, som ådömdes kyrkans personer eller eljest
för brott, begångna på kyrkans eller de andliges grund och
mark, skulle tillfalla biskopen, och konung Erik Eriksson
medgaf biskoparne rättighet att draga under sin dom
lägersmål, menedsbrott och andra förbrytelser emot kyrkans lag.
Vi se sålunda, huru icke blott kyrkans egendom fritogs
från skatt och tunga, utan huru äfven en särskild
inkomstkälla för kyrkan öppnades genom den medgifna rättigheten
till böter. Vi se ock, huruledes icke blott en särskild andlig
jurisdiktion inrättades för kyrkans personer, utan huru denna
andliga domaremyndighet snart drog under sin domsrätt äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
