Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EET teö lte
EYRKANS PRIVILEGIUM ATT MOTTAGA TESTAMENTEN. 93
barnen gjordes arflösa. Men väl, heter det vidare, månde
barnlös broder och syster, med bröders och systrars
uteslutande, till kyrkan gifva all sin egendom.
Så visligt än denna påfliga lagstiftning sökte inskränka
den öfverdrifna nitälskan, som 1i Sverige här och der
förekommit i afseende på testamenten till kyrkan, så råkade dock
samma lagstiftning i strid med den bestående bogerliga lagen.
Odaljorden var nämligen 1i dessa tider en helgedom för hvarje
slägt, emedan slägtens styrka och anseende berodde af dess
bibehållande. Derföre var det lag i Sverige, att den ärfda
jorden icke fick bortsäljas eller bortgifvas, utan att det skedde
med slägtens samtycke. Vi finne ock, huru konung Sverker
II för påfven anmälde, att »rikets lagstiftare hade förbjudit
att göra testamenten till Gud och kyrkan, utom i de lagliga
arfvingarnes närvaro och efter deras medgifvande.»
Påfven Innocentius III svarade i en bulla af den 10:de
Mars 1206, att nämnda förbud vore en styggelse, samt
bjuder och befaller rikets erkebiskop och biskopar att i den
heliga stolens namn och å dess vägnar tillsäga och förkunna
landets inbyggare, att en och hvar skulle hafva full frihet
att på sitt yttersta förordna om sitt gods till välgerningar
mot kyrkan och de fattiga eller till annat gudeligt bruk.
Detta påfliga förordnande verkade dock ingen förändring i
lagen: fastmera blef testamentsfriheten från denna tid ett
fortfarande stridsämne mellan kyrkans lag och bondelagen.
Men å andra sidan synes bevågenheten att gifva gåfvor åt
kyrkor och kloster framgent såsom förut hafva varit stor hos
våra katholska förfäder.
§ 48. Kyrkans straffrätt,
Ändtligen må nämnas, att bland kyrkans alla rättigheter
var hennes stfraffrått den, som tillförsäkrade henne och
hennes presterskap det allra största inflytandet på hela samhället.
Vi erinre oss, huru redan under de tre första seklerna
sträng kyrkotukt utöfvades, i det att de äldste kristne,
angelägne om att bevara kyrkan i den renhet och helighet, som
väsentligen tillhöra henne såsom en af Kristus helgad
församling, ur kyrkans gemenskap uteslöto alla dem, som
genom någon grof synd väckt oftentlig förargelse, samt icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
