Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 HIERARKIENS TILLVÅXT ETOC.
återupptogo dem, förr än de, till att ojffentligen inför
församlingen betyga sin ånger, genomgått vissa
botöfningsgrader.
Men sedan kyrkan genom Konstantin den store erhållit
en helt annan ställning till det borgerliga samhället, måste
äfven i afseende på botväsendet en stor förändring inträda.
Nu, då kyrkan omfattade statens alla medlemmar, höga som
låga, kunde det gamla offentliga kyrkostraffet blott i
utomordentliga fall användas, emedan det, såsom förknippadt med
alltför stor skymf och förödmjukelse, i fall det oftare och
utan urskilning användts, lätt kunnat föranleda förbittring
och skism 1 stället för bättring och försoning med kyrkan.
Derföre anordnade påfven LEO DEN STORE i midten af
5:te seklet i stället för den offentliga syndabekännelsen e
hemlig privatbikt, 1 det han förklarade den hemligen inför
Gud eller, rättare sagdt, inför den hos Gud för den
ångerfulle syndaren bedjande presten aflagda bekännelsen i
vanliga fall vara tillräcklig. Men med den offentliga
bekännelsen försvunno äfven de offentliga botöfningarne och
förvandlades till vissa enskildt ålagda och åtagna sjelfspäkelser af
mångfaldig art såsom fastor och dylikt samt åtskilliga yttre
s. k. goda verk såsom almosor, vallfärder m. m. Hvad
emellertid kyrkoboten förlorade i offentlighet, det sökte man
ersätta genom de föreskrifna botöfningarnes skärpa i andra
hänseenden. S. k. penitentialböcker uppgjordes så småningom,
i hvilka man efter synodernas föreskrifter för alla möjliga
synder i begär, ord och gerningar faststälde deremot svarande
botöfningar.
En ytterligare förändring undergick penitentialväsendet
efter kristendomens införande i de germaniska länderna. I
hela den germaniska rättsförfattningen, äfven sådan den fanns
hos de nordiska folken, var det en ledande grundsats, att
hvarje lagbrott, hvarje förolämpning eller kränkning af andras
rätt kunde förlikas eller försonas genom böter. Till följd häraf
måste kyrkan tillåta botöfningarnes förvandling i böter såsom
tilläts sällan, att kyrkostraffen helt och hållet afköptes genom
penningeböter, utan kyrkan fordrade vanligen ännu, att
åtminstone någon del af de för hvarje brott bestämda
botöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
