Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKENINGE MÖTE, 103
embeten skulle tillsättas efter den kanoniska valordningens
föreskrift samt konungen, landets store och allmogen icke
ega någon rättighet att kalla erkebiskop och biskopar eller
deltaga i valet af dem, utan valrätten uteslutande tillköra
domkapitlet, så att det erkebiskopliga och biskopliga embetet
jemte de till erkebiskops- och biskops-stolen hörande gods
och rättigheter ej måtte tillträdas af någon annan än den
efter kanoniskt sätt af domkapitlet valde.» I sammanhang
härmed förordnades vidare, »att vid alla biskopskyrkor, der
kapitel ännu icke funnes, sådana skulle inrättas, bestående af
en prelat och till det minsta fem kaniker, genom hvilka vid
blifvande ledighet af en biskopsstol densamma i stadgad
ordning med ny biskop skulle förses.» Ändtligen förbjöds
strängeligen hvarje lekman eller verldslig person »att affordra
erkebiskop, biskopar och öfriga prester någon tro- och
huldhets-ed eller, äfven om de erbjuda sig dertill, att mottaga
en sådan af dem, allra helst i Sveriges rike de icke af
konungen, af landets store eller andra innehade några förläningar
och således icke vore dem i någon måtto förbundne.»
Genom Skeninge möte och dess komplement den
nyssnämnda Innocentii bulla sattes kronan på den hierarkiska
byggnaden i Sverige. Ty nu togs steget fullt ut till
kyrkans oafhängighet af den verldsliga magten. Celibatslagen
förvandlade nämligen hela presterskapet till ett slags
munkorden, som, lösryckt från familjelifvets mångfaldiga sociala
förbindelser och verldsliga intressen, blef ett från lekmännen
fullständigt afskildt stånd, hvilket, i samma mån det var
lösslitet från de vanliga samhällsbanden, kunde så mycket mera
ostördt och uteslutande egna sig åt kyrkans och den påfliga
hierarkiens tjenst. Genom biskopsvalens öfverlemnande åt
domkapitlen beröfvades åter konungamagten och folket det
inflytande, de hittills utöfvat eller förmått utöfva vid
tillsättandet af de i verldsligt som andligt hänseende så vigtiga
biskopsembetena. ,
Emellertid får man ej föreställa sig, att de nyssnämnda
hierarkiska stadgandena genast in praxi kunde göra sig
gällande. De funnos visserligen på papperet, men icke sällan
hände, att de öfverträddes, och de behöfde derföre ofta af
påfvarne ånyo inskärpas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
