Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELGEANDSHUS, HOSPITALER, KAPELLER O. GILLEN: —I53
kapeller funnos äfven, utan att vara med dylika inrättningar
förenade. Det blef nämligen mer och mer vanligt, att
enskilda personer stiftade kapeller med sina altaren, der messor
lästes till de stiftandes och deras anhörigas och vänners
själagagn. Sådana kapeller förekommo till mycket stort antal.
Så t ex. funnos i Linköping åtminstone två. Det ena bar
namnet Väårfrukapellet och låg i närheten af
franciskanerklostret vid den nu s. k. gamla domprostgården, der sjelfva
kapellbyggnaden ännu står qvar. Det andra, som hette
capella sancte crucis, låg söderut från slottet i det än i dag
s. k. St. Kors qvarter. Andra städer voro ännu rikare
försedda med dylika kapeller, ty Yönköping egde tre och
Upsala icke mindre än fyra. Äfven på andra ställen omtalas
kapeller såsom i Söderköping, Norrköping, Vadstena, Skara.
Strengnäs o. s. v.
Att lindra förhandenvarande sjukdom och nöd utgjorde
Helgeandshusens och hospitalernas ändamål. Att åt det
friska och verksamma lifvet gifva ordning, stadga och glädje
asyftades med en annan klosterartad inrättning, de s. k.
Gillena. _
De voro inga strängt afslutade föreningar, i hvilka heliga
löften afgåfvos, och följaktligen icke några klosteranstalter.
så mycket mindre som de egde rum i det yttre, borgerliga
och verksamma lifvet. Men deri hade de med klostren
någon likhet, att de hade sitt ursprung i kristlig fromhet och
för denna likasom för utvärtes sedlighet ville verka. Ty om
det ock maångenstädes blef gillets förnämsta förehafvande att
åt sammanlefnaden gifva förnöjelse och glädje, så var
sådant dock aldrig det ursprungliga, utan gillesinrättningen egde
alltid 1i första hand ett religiöst och sedligt syfte. Detta
visar sig deraf, att hvarje gille bar ett heligt namn och stod
under något helgons beskydd, att det hade klerker, som der
gjorde bön och höllo gudstjenst, och att först efter förrättad
andakt de verldsliga sysselsättningarne företogos. Mäånget
större gille hade till och med särskildt kapell och altare, der
messa lästes.
För öfrigt voro gillena af mångfaldigt olika slag. I
stägerna slöto sig handtverkare eller ock köpmän tillsammans.
Der presternas antal var större, bildades gillen af dessa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
