Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 REFORMATIONENS INFÖRANDE I SVERIGE.
klosters portar inom sitt stift och genom kungörelser från
predikstolarne förbjöd han vid bannlysningsstraff att köpa, sälja
eller läsa några skrifter angående det lutherska kätteriet, till
dess ett kyrkomöte derom ransakat.
Äfven vände han sig till konungen med åtskilliga
skrifvelser, fulla af hvarjehanda klagomål. I en af dem yrkade
han, att kättarne måtte landsförvisas och införseln af Luthers
skrifter förbjudas. Men Gustaf svarade, att han i sin
konungaed lofvat alla sina undersåtar skydd, och att när både
Luthers och hans motståndares skrifter finge fritt införas, så
skedde ingen för när, utan förståndige män kunde då sjelfve :
pröfva, hvad rätt vore,
Särdeles betecknande för Brasks tänkesätt är det svar,
han säges hafva gifvit några till honom komne djeknar från
Upland. Det berättas nämligen, att då desse om de nya
predikanterna förmält, huruledes de i sina föredrag åberopade
sig på aposteln Paulus, biskopen skall hafva rusat upp från
sin stol och utropat: »Bättre hade Paulus blifvit bränder, än
att han skulle varda af hvar man känder».
Om Brasks uppträdande vid Vesterås riksdag är nyss
taladt. Utgången af detta riksmöte lemnade honom intet
tvifvel öfrigt om konungens bestämda afsigt att lösslita
Sveriges kyrka från Rom, och derföre ansåg han nu tiden vara
inne att fly bort från sitt kätterska fädernesland. I Sept.
1527 begaf han sig till Pazgig, der han sammanträffade med
Johannes Magnus. En tid uppehöll han sig i Oliva kloster
vid nyssnämnda stad och derpå i cistercienserklostret Landa
inom erkebiskopsdömet Gnesen. På sistnämnda ställe afled
biskop Brask den 30:de Juli 1538. Han var utan all fråga
reformationens kraftfullaste och inflytelserikaste
motståndare i Sverige. Men han förde striden med blanka vapen
och deltog aldrig i någon af de många upprorsplanerna mot
konungen. Dertill var han en allt för varm fosterlandsvän
och för mycket öfvertygad om Gustafs oumbärlighet för
bevarande och upprätthållande af Sveriges frihet och
sjelfständighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
