Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEGYNNANDE NYBILDNINGSARBETE INOM KYRKAN. 197
§ 95. Begynnande nybildningsarbete inom den
Ssvenska kyrkan.
Att den svenska kyrkan efter Vesterås riksdag icke kunde
vänta något tillmötesgående från Rom, utan måste vara
betänkt på att sjelfständigt ordna sina angelägenheter, blef mer
och mer uppenbart. Konung Gustaf insåg detta och tog
icke längre någon hänsyn till Roms anspråk. När han i
början af år 1528 ville låta kröna sig till konung, och
biskoparne 1i Vesterås och Vexiö, de ende som voro vigde, för
sin ålderdoms skull ej gerna kunde anlitas att verkställa
kröningen, gaf Gustaf de yngre redan valde, men ännu ej vigde,
biskoparne befallning att låta sådan vigning försiggå, utan
att någon påflig konfirmation ifrågasattes. Följden häraf blef,
att MAGNUS SOMMAR i Strengnäs, MAGNUS HARALDI i Skara
och MÅRTEN SKYTTE i Åbo måste låta sina betänkligheter
fara och Trettondedag Jul 1528 i Strengnäs domkyrka
mottaga biskopsvigning af den gamle Vesteråsbiskopen PETRUS
MAGNI, som sjelf hade blifvit vigd i Rom.
Hvad sålunda skedde, var icke alldeles utan vigt. Ty
dels innebar det en frigörelse från påtven, att man företog
biskopsvigning, utan att afvakta hans konfirmation af valet,
dels blef derigenom, att akten förrättades af en på kanoniskt
sätt vigd biskop, den s. k. apostoliska successionen bevarad
åt de lutherska biskoparne i Sverige. De tre nyinvigde
begåfvo sig genast till Upsala, der Konung Gustafs kröning
högtidligen försiggick den 12 Januari 1528.
Riksdagsbeslutet i Vesterås blef, såvidt det rörde Guds
ords rena predikan, stadfäst af ett kyrkomöte i Örebro, som
sammanträdde i Februari 1529. Här gåfvos hvarjehanda
föreskrifter angående kyrkans tukt och ordning, de många
helgdagarnes minskande, kyrkoceremoniernas rätta förstånd och
predikoembetets uppehållande af sådana, »som 1i s&riften
förståndige äro» Det sist antydda var framför allt annat en
sak af stor vigt, och för att, så vidt möjligt var, befrämja
den, utskickade konungen till hvarje stift en eller två lärde
och bepröfvade män, hvilka skulle dels predika i
domkyrkorna, dels förestå domkyrkoskolorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
