Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E äpr SRR es TT SRR g R E
KALVINISMENS FÖRSÖK ATT VINNA INSTEG I SVERIGE. 203
Den egenmyndighet 1i kyrkoärendernas handhafvande och
kyrkoförbättringens genomförande, som sålunda på I1540-talet
utmärkte Gustaf Wasas styrelse, fortgick äfven temligen
oförändradt under de följande regeringsåren, ända till dess Gustaf
slutade sin skiftesrika lefnad den 29:de September 1560.
Såsom kyrklig reformator hade konungen utan tvifvel i
många fall betett sig ytterst hänsynslöst och egenmägtigt
samt illa behandlat sina trogne rådgifvare och åtskilliga andra
kyrkans män, utan att dertill hafva egt skälig orsak. Men
å andra sidan skall ingen kunna neka, att konung Gustaf
med värma och allvar omfattade kyrkoförbättringens sak
samt med oförskräckt mod och outtröttligt nit genomförde
sitt stora värf till Sveriges både timliga och andliga befrielse.
§ 98. MKalvinismens försok att vinna insteg i Sverige.
Konung ERIK XIV:s svaga och olyckliga regering (1560
—1569) blef i kyrkligt hänseende märkvärdig genom
£alvi”ismens försök att vinna insteg här i landet.
Redan i konung Gustafs tid hade bekännare af Kalvins
lära hit inkommit, bland hvilka särskildt må nämnas
fransmannen DIONYSIUS BEURREUS, som redan 1547 befann sig
här i egenskap af lärare åt hertig Erik. Under
religionsoroligheterna i Frankrike flydde många hugenotter till
Sverige, hvilken invandring mycket ökades, sedan konung Erik
den 5:te Mars 1561 utfärdat ett patent, som inbjöd
främlingar att nedsätta sig i hans rike med förbehåll blott, att de
skulle bekänna sig till ren och kristlig lära, ett förbehåll,
som kalvinisterna ansågo sig kunna fullgöra lika väl som
Luthers anhängare. Emellertid började de ortodoxt sinnade
frukta skada och förvillelse af de inkomna kalvinisterna,
hvilkas nya religionsmeningar om nattvarden, om
exorcismens förkastlighet, om nödvändigheten att bortskaffa alla
bilder ur kyrkorna m. m. helt naturligt syntes egnade att utså
tvedrägt och villfarelse inom landet.
Omsider ansåg sig erkebiskopen Laurentius Petri af sin
pligt manad att taga till orda i denna sak och utgaf två
skrifter, af hvilken den ena försvarade exorcismen, den andra
förkastade såväl kalvinisternas lära om blott andligt ätande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
