Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 REFORMATIONENS INFÖRANDE I SVERIGE.
och drickande i nattvarden som de påfviskes förvandlingslära,
hvarjemte elevationen vid sakramentet och dess tillbedjan,
tillåtligheten af bilders förefintlighet i kyrkorna och friheten
i anordnandet af kyrkobruken försvarades. Den utkastade
stridshandsken upptogs af Beurreus, hvilken i en till biskop
JOHAN ÖFEEG i Vesterås stäld skrift sökte vederlägga
Laurentius Petri och rättfärdiga den kalvinska läran om nattvarden.
Den sistnämnde svarade i en ny skrift, i hvilken han på
grund af bibeln och kyrkofädernas vittnesbörd med allvar
förfäktade Kristi lekamens och blods verkliga närvaro i
sakramentet.
Konung Erik fann snart nödigt att söka lugna den oro,
som uppkommit, och utfärdade den 29:de Augusti 1563 ett
förbud för främlingarne att bland allmogen utsprida sin
»vrångvisa lärdom», Kalvinisterna öfverlemnade då till konungen
sin trosbekännelse, hvilken i allt väsentligt öfverensstämde
med den s. k. Confessio gallicana, som år 1559 blifvit
antagen af de reformerte 1i Frankrike. De anhöllo, att denna
bekännelse måtte få utgifvas af trycket på svenska och latin,
samt begärde att få hafva egen kyrka och offentlig
gudstjenst i Stockholm eller åtminstone fri religionsöfning inom
sina hus.
Häraf framkallades ny oro. LAURENTIUS ÖLAI
GESTRICIUS, kyrkoherde i Stockholm och en af kalvinismens ifrige
motståndare, ingaf genast till konungen en vederläggning af
nyssnämnda trosbekännelse och lyckades af Erik utverka en
skrifvelse, hvari påbjöds, att främlingarnes religiösa
sammankomster skulle inställas, intill dess man nogare ransakat om
deras lära, hvarjemte befallning gafs, att ingen skulle få tala
emot »den predikan och kyrkotjenst, som med Lutheri grund
och mening öfverensstämde». Sedan striden ännu en tid
fortgått, utfärdades slutligen den 4:de December 1565 ett mandat,
hvari konung Erik såsom vrångvisa läror stämplade
förnekandet af Kristi lekamens och blods verkliga närvaro i
nattvarden äfvensom kalvinismens nestorianiserande åsigt om
Kristi person, hvarjemte påbjöds, att främlingarne icke genom
tal eller skrift skulle få sprida sina vilfarelser bland
konungens undersåtar, ehuru de för öfrigt skulle få åtnjuta dem
tillförsäkrad religionsfrihet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
