Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 Ö KYREKAN UNDER SJUTTONDE SEKLET.
theologiska fakultet och en tillsatt kommission i Stockholm
ogillade biskopens arbeten såsom innehällande synkretistiska
villomeningar. Bullret växte, och regeringen fann sig
föranlåten att 1662 strängeligen anbefalla biskopen att »härefter
hvarken skrifva böcker eller vexla bref med någon in- eller
utomlands» rörande de saker, för hvilka han var tilltalad.
Dessutom lät regeringen beqväma sig till att, i enlighet med
presterskapets länge uttalade önskan, genom ett plakat af
den I14:de Augusti 1663 påbjuda hela konkordieboken såsom
symboliskt bindande för den svenska kyrkan.
Vid 1664 års riksdag uttalade presterskapet allmänt och
ifrigt sitt ogillande af Strengnäsbiskopens uppförande, och
följden blef, att han måste begära afsked från
biskopsembetet, hvilket beviljades den 25:te Augusti sistnämnda år.
Likasom alla andra drottning Kristinas gunstlingar hade äfven
Johannes Matthie fått mottaga rika gåfvor och förläningar.
Han var alltså en förmögen man och tillbragte sina sista år
i lugn och öfverflöd ända till den 18:de Febr. 1670, då han
afled i Stockholm. På dödsbädden bedyrade han, att han
aldrig varit någon synkretist eller indifferentist, utan en rätt
lutheran, men medgaf likväl, att han i de åtalade skrifterna
uttryckt sig oförsigtigt, särdeles i sin Idea boni ordinis, den
han nu förkastade och önskade ogjord, hvarjemte han
erkände, att, ehuru han aldrig menat illa och hans behandling
varit hård, biskoparne och öfverheten dock med afseende på
församlingens säkerhet icke bort handla annorlunda, än de
gjort.
S I112. Johannes lerserus.
Det andra offret för den synkretistiska rörelsen 1i Sverige
blef JOHANNES TERSERUS. Son af ELOF TERSERUS, prost
och kyrkoherde i Le&sand 1i Dalarne, föddes Johannes i Mars
’1605. Efter att hafva erhållit grundlig skolbildning vid
Vesterås läroverk, anträdde han 1633 en utrikes resa, hvarunder
han äfven någon tid uppehöll sig vid universitetet i
Helmstedt, der han åtnjöt undervisning af Kalixtus och gjorde
bekantskap med dennes synkretistiska åsigter. År 1640
utnämndes Terserus af drottning Kristina till theol. professor i Åbo,
men erhöll 1647 transport till samma befattning vid Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
