Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246 KYREAN UNDER SJUTTONDE SEKLET.
smältning af Laurelii och Emporagrii kyrkoordningar, ehuru
mest liknande den förstnämndes. Ifrågavarande förslag
öfverlemnade konungen till en kommitté, bestående af idel lekmän.
De inkommo den 29:de Januari 1684 med sitt utlåtande, som
innehöll åtskilliga anmärkningar. Så ogillades förslagets
förblandning af andlig och verldslig domsrätt. hvarigenom den
förstnämnda syntes göra betänkligt intrång på den senare.
Men i synnerhet tadlas, att »consistorium regni» skulle vara
högsta kyrkliga myndighet, då ju presterskapet likasom andra
ständer endast vore kalladt till riksdag, och dess ombud ej
kunde hafva annan jurisdiktion än den, som de »ex
concessione et commissione regis» nyttja.
Man förnimmer lätt, att det är den enväldige konungens
tjenare, som tala, och att de ville inrymma honom högsta
myndighet i kyrkosaker. Då nu desse kommitterade fingo
i uppdrag att utarbeta en ny kyrkoordning, så var ej annat
att vänta, än att de till konungamagtens förmån skulle göra
betydande inskränkningar 1i biskoparnes och presterskapets
sjelfrådighet. Det sålunda utarbetade kyrkolagsförslaget
öfverlemnades till granskning af en ny, af prester och lekmän
sammansatt kommitté och understäldes i Febr. 1686
konungens pröfning, hvarpå detsamma, slutligen redigeradt af
dåvarande hofkanslern, sedermera kgl. rådet ERIK LINDSKÖLD,
den 3:dje Sept. 1686 faststäldes af konungen och den 9:de
Nov, s. å. af riksens ständer »för en lag antogs».
Det nya i denna ännu gällande kyrkolag låg väsentligen
deri, att dels en mängd mål af mera verldslig natur
afsöndrades från de kyrkliga myndigheternas domsrätt, dels dessa
myndigheter fullständigt underordnades den verldsliga
magten, hvadan sålunda den enhet i kyrkostyrelsen, som förut
saknades, nu blef vunnen, i det konungen med full
bestämdhet såsom kyrkans summus episcopus trädde 1i spetsen för
ledningen af hennes angelägenheter.
§ 117. DBiskop och domkaptitel.
Angående biskops tillsättning stadgade kyrkoordningen
af 1571, att konungen skulle utnämna, efter föregånget val
genom »några tillskickade personer af klerkeriet och andra,
som i saken något äro förfarne». Ännu bestämdare föreskrefs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
