Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320 KYREAN UNDER ADERTONDE SEKLET.
Påfven PIUS VI tackade konungen i ett bref för den ät
katholikerna 1 Sverige beviljade religionsfriheten och hitsände
1783 doktor ÖSTER att öppna den offentliga katholska
gudstjensten i Stockholm. Året derpå insattes karmelitermunken
RAFAEL D’ÖSSERY till curatus vid katholska församlingen i
hufvudstaden.
Äfven judarne blefvo ihågkomne med fri religionsöfning
genom ett reglemente af den 27:de Maj 1782, som tillät dem
nedsätta sig i städerna Stockholm, Göteborg och WNorrköping.
S I144. Kyrkotukt och husförhör.
I afseende på kyrkotuktens handhafvande bör märkas,
att under ifrågavarande tidskifte infördes s. k. enskild
kyrkoplikt. Kyrkolagen af 1686 vet ingenting härom, utan talar
blott om uppenbar skrift- och kyrkoplikt. Men den förut
omordade ecklesiastikdeputationen intog i sitt förslag till ny
kyrkoordning ett stadgande af innehåll, att »om någon af
blödighet eller fruktan för förvitelse icke skulle begära
uppenbart skriftermål, så skulle presten skrifta och aflösa honom 1
sakristian». Antaget blef dock icke detta stadgande, lika
litet som kyrkolagsförslaget i sin helhet.
Men år 1741 förklarade riksens ständer sin önskan vara,
att de, som med lönskaläge sig försågo, skulle ifrån den
uppenbara skriften och aflösningen befrias. Med anledning häraf
utkom den 18:de Nov. s. å. en kel. förordning, som
stadgade, att lösaktiga personer 1i sakristian eller i kyrkan skulle
underga enskild skrift och aflösning i närvaro af tre eller fyra
bland församlingens äldste, dem presten sjelf egde utvälja.
Genom nya förordningar af den 17:de Okt. 1778 och den
iI:te Febr. 1780 föreskrefs dessutom, att enskild kyrkoplikt
för lägersmål kunde ske, der den brottslige vistades, och ej
borde vägras, utan genast verkställas af hvilken prest som
derom anmodades.
, De hos oss ännu brukliga /tusförhören uppkommo under
;loppet af det tidskifte, med hvilket vi nu sysselsätta oss.
Presterskapets nit och praktiska sinne framkallade dem, innan
ännu någon lag dem påbjudit. De utbildade sig småningom
utur den i kyrkolagens 24:de kap:s 22:dra $ intagna
pastoralregel samt omtalas 1726 och 1735 såsom allmänt införda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
