Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
osar R URr p AA TV N
PSALMBOE OCH HANDBOE. 327
ligen JUSTUS KRISTOFFER HAUSWOLFF, OLOF GRÅBERG och
OLOF CELSIUS d. y. (utmärkt såsom häfdatecknare, T 1794
såsom biskop i Lund).
Celsius var den, som hufvudsakligen tog arbetet om
hand, understödd af sina ofvannämnda embetsbröder, af hvilka
ingen egde poetiskt snille, ehuru de för sitt fromma sinne
och sin renläriga insigt njöto stort anseende. Det grannlaga
verket bedrefs med mycken raskhet och var snart färdigt,
så att af kommitterades profpsalmer den första samlingen
utkom 1765 och den andra 1767.
Renlärig och oklanderlig till innehållet, men 1i poetiskt
värde underlägsen den gamla, kunde denna s. k. Celsiska
psalmbok icke tillvinna sig något synnerligt bifalll Den för
sin grundliga lärdom och allvarliga fromhet utmärkte, förut
omnämnde lektorn och sedermera domprosten 1 Skara
ANDERS KNÖS, som i sin vidlyftiga skriftställareverksamhet
mycket sysslade med praktiskt theologiska ämnen, utgaf 1769
Anmärkningar öfver psalmboken och dess förbättring. Domen
öfver Celsii profpsalmbok utföll icke fördelaktigt: Knös
påstod, att man i »Mose och Lamsens visor» egde bättre och
anderikare psalmer än de här förekommande nya, och att för
öfrigt den gamla psalmboken 1i värde vida öfverträffade den
föreslagna nya. En annan kritiker, dåvarande theol. adjunkten,
sedermera theol, professorn i Upsala DANIEL ANNERSTEDT, som
för sin qvickhet vunnit en viss ryktbarhet, angrep den Celsiska
psalmboken hufvudsakligen med löjets och satirens vapen.
Följden blef, att presteståndet år 1770 yrkade uppskof med ny
psalmboks införande, och snart tystnade all fråga om
antagande af den föreslagna Celsiska profpsalmboken.
Men under Gustaf III:s regering väcktes återigen förslag
om ny psalmbok. Neologiens moderniseringsbegär kunde
naturligtvis ej längre lida kyrkans gamla psalmer. Vid
riksdagen 1778 yttrade presteståndet sin önskan, att svenska
psalmboken måtte förbättras, och året derpå anbefalde
regeringen domkapitlet i Upsala att besörja redaktionen af en ny
psalmbok. Men ingen af dess ledamöter var vuxen ett så
svårt värf. Icke heller någon af deras många hjelpare synes
hafva ärft något af den äldre, mera gedigna psalmdiktningens
gåfva. Arbetets frukt kunde derföre icke gerna blifva annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
