Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 KYRKAN UNDER ADERTONDE SEKLET.
synnerhet Pauli bref »på vissa ställen för mycket liknade en
parafras».
Men Aurivillius och Floderus genomdrefvo dock sin
mening, och följden blef, att den nya öfversättningen gjordes
enligt den då för tiden gängse parafraseringsmethoden samt
tillika genom språkets modernisering och en viss rigtning till
förståndsmessighet tydligt nog kom att röja ett icke ringa
inflytande af tidehvarfvets neologi.
Vid sådant förhållande kunde man knappt vänta, att den
nya bibelöfversättningen skulle förmå göra sig gällande. Hon
hade kommit i strid med det religiöst kyrkliga medvetandet
och vann derföre föga bifall. De vidlyftiga och tröttande
omskrifningarne äfvensom det moderniserade uttryckssättet
hade nära nog alldeles utplånat det gedigna och kraftfulla
språk, som fanns i den gamla svenska kyrkobibeln, och snart
var man temligen ense om, att denna oaktadt sina enskilda
brister, vore vida bättre än den erbjudna nya. Välgrundade
anmärkningar gjordes 1i flere från trycket utgifna granskningar
af proföfversättningen, och då kommissionen år 1793 hade
fulländat sitt verk, blef genast fråga, icke om dess antagande,
utan om dess revision eller omarbetande.
§ 148. Psalmbok och handbok.
Ej bättre liyckades man med psalmbokens omarbetning.
Redan 1756 uppdrog erkebiskop Henrik Benzelius åt den
vittre prosten och kyrkoherden i Tierp, doktor KARL JOHAN
LOHMAN (T 1759) att rätta, förbättra och omarbeta den gamla
psalmboken, hvilket han ock till en del verkstälde. Vid
riksdagen samma år ingaf AXEL LUTH, hvilken dog 1781 såsom
prost och kyrkoherde 1i Borås, till presteståndet
anmärkningar öfver svenska psalmboken, hvilka vunno bifall, samt vid
1760 års riksdag en samling kyrkopsalmer och andliga
sånger, från tyskan och danskan öfversatta, »att deraf uttagas.
hvad tjenligt pröfvas till svenska psalmbokens tillökning».
Erkebiskop Samuel Troilius ifrade mycket för en ny
psalmbok, och år 1763 förordnade verkligen regeringen till
psalmbokens öfverseende och omarbetning en kommitté, bestående
af pastor primarius GÖRAN SCHRÖDER (f 1773 såsom biskop
1 Karlstad) samt tre andra hufvudstadens kyrkoherdar,
näm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
