Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sesaaa oRa ARE
BRYTNING MED NEOLOGIEN. 331
en verklig skaldenatur med mer än vanlig begåfning. I
tidskriften Fosforos publicerade han bland annat åtskilliga
psalmer, 1i hvilka förflutna tiders kyrkliga fromhet återklingade.
Något senare framträdde JOHAN OLOF WALLIN och
ESAIAS TEGNÉER (T 1846 såsom biskop i Vexiö), den förre
vid svenska bibelsällskapets första allmänna sammankomst
1816 och den senare vid reformationsjubelfesten året derpå,
till försvar för den positiva religionen emot den neologiska
upplösningen. FRANS MIKAEL FRANZÉN (f 1847 såsom
biskop i Hernösand) hade redan förut vid magisterpromotionen
i Åbo 1798 i samma anda granskat det 18:de seklets
upplysningsväsende.
Desse mäns kraftiga väckelseord understöddes af de
skickelsedigra verldshändelserna, och neologien i Sverige var
och förblef fallen. Ett steg togs framåt till ett bättre, ehuru
visserligen ännu ej till den kyrkliga bekännelsen 1i hela dess
djup. Ett slags rationell supranaturalism, i ungefärlig
öfverensstämmelse med den af FRANS VOLKMAR REINHARD i
Tyskland representerade rigtningen, blef hvad denna tidens
tongifvande theologer och predikanter i Sverige merendels
bekände sig till. Sjelfve Wallin, som af sin samtid var så
högt uppburen såsom talare och predikant, hade ingen säker
dogmatisk position och kan icke heller sägas hafva i sina
predikningar framstält den kristliga sanningen i dess fulla djup.
Snart började det nya tidehvarfvets predikanter söka
ersätta, hvad som brast dem 1i dogmatisk bestämdhet och
bibliskt kyrkligt innehåll, genom en känslan tilltalande veklig
sentimentalitet, hvartill den ur upplysningens kalla
omfamning nyss frigjorda tidsandan i början visade en så stark
dragning. Främst bland målsmännen för denna känslosamma
religiositet stodo de berömde predikanterna KARL PETER
HAGBERG (1811—1815 theol. pastoralis professor 1i Lund,
+ 1841 såsom pastor primarius i Stockholm) och KARL
GEORG ROGBERG (T 1834 såsom theol. pastoralis professor i
Upsala).
Begge åtnjöto högt anseende såsom predikanter, och
Rogberg betraktades af sin samtid såsom Sveriges störste
andlige vältalare näst efter Wallin. ÖOnekligen röjer sig i
deras predikningar en sträfvan efter biblisk enkelhet och
san
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
