Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På långfärd i Lapplands högfjäll av THEA AHLBERG.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På vandring i Vistesavagge. /. W. Sandström, foto.
en stor kälke med tung packning. Men då kunde tältet
icke längre uppspännas över kälken utan måste uppspännas
över snön. Det gällde alltså att skaffa ett underlag, som
skyddade tillräckligt mot snön och detta erhölls ur två stora
renskinn, som klipptes rektangulära och insyddes i påsar
eller bolstervar av tunnt tyg, för att renhåret icke skulle flyga
ikring och komma i maten.
Snöns beskaffenhet i fjället är utomordentligt variabel.
Mycket vanlig är vindskare av sådan hårdhet, att man kan
springa eller gå på den, utan att spår synes efter skidorna.
Men snön kan också vara så lös, att skidor och kälkar
sjunka till bottnen i densamma. Jag lät därför göra de nya
kälkarna i form av renpulkor, vilka flyta ovanpå lös snö som
en båt på vatten. De voro skodda med tunn bleckplåt på
undersidan. Men jag satte också ett par smala
mässingsbe-skodda medar under desamma, vilka gingo mycket lätt på
hård snö. Den lätta pulkan följde efter mig som en liten
hund, när jag gick i horisontal terräng. Utför backarna
gled den bredvid eller framför mig. När det lutade emot,
fick man hugga i mera och då gick det långsammare. I
riktigt branta uppförsbackar hjälptes vi åt båda två med en
pulka i taget. Jag har sedan haft glädjen se ett fotografi
från Quest, som visat att denna pulka eller rättare en kopia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
