Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världsmästerskapen på skidor i Chamonix 1937 av översten, greve C. G. D. Hamilton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På morgonen upptäcktes en ung, söt svenska bland passagerarna
och hon införlivades genast med truppen. Hon var en god ciceron
och varskodde om allt sevärt. Så blev den vackra nedfärden mot
Genévesjön i tid uppmärksammad, kanske det som mest imponerade
på pojkarna under hela resan. I Lausanne lämnade oss vår
landsmaninna för att återvända till sina över julen avbrutna
universitetsstudier.
När vi mot aftonen kommo till franska gränsen, började det bli litet
motigt med tullvisitationer, ideliga tågombyten och värst av allt, ny
tid, varigenom den redan tröttsamma resan helt plötsligt förlängdes
med en timme, som blev fler genom tågförsening.
I Chamonix.
Från Trälleborg hade vi haft sällskap med major N. R. 0stgaard,
ordföranden i Internationella skidförbundet. Sällskapet hade icke
varit permanent, ibland färdades vi på samma tåg, ibland icke, men
vi kommo i alla händelser fram tillsammans, vilket gav anledning till
ett ståtligt officiellt mottagande med fotografering och annat.
Det var sent på kvällen, dimmigt och vått, så att Chamonix gjorde
knappast ett fördelaktigt intryck som vintersportplats. Vi voro snart
installerade i vårt kvarter, femte våningen på Hotel Metropol
Victoria, sannolikt det av engelsmännen mest anlitade hotellet under den
victorianska tiden. Nu något gammaldags men från vår synpunkt sett
synnerligen lämpligt, icke minst på grund av det tillmötesgående och
den omvårdnad, som kom oss till del från hotellpersonalens sida, från
värden till piccolon och köksflickorna. Dessutom låg det endast några
hundra meter från start och mål för längdtävlingarna.
Här samlades småningom en hel svensk koloni, där journalisterna
torde varit i majoriteten. Med truppens ledning införlivades som
vanligt Idrottsbladets "Sven" med fru, den senare särskilt värdefull som
hjälp i köksdepartementet samt den svenske skidentusiasten Louis
Zorn från Bryssel.
Vårt stora bagage väckte en viss uppmärksamhet, och tullen var
icke så lätt att övertyga om, att skidorna voro för tävlingsåkarna och
icke ett lager, som skulle smugglas in till någon sportaffär. Tack vare
den utomordentliga hjälpreda, som attacherats vid truppen, M.
Jacques Dieterlen, utgivare av "Revue du Ski", undanröjdes denna
liksom alla andra svårigheter, som mötte nu eller senare.
Det är givet att den lilla staden Chamonix med de stora hotellen
jämte angränsande orter helt skulle gå upp i de densamma
anförtrodda världsmästerskapen. Centrum i hela livet kring tävlingarna var
Hotel Royal et de Saussure vid Place Jacques Balmat — namn som
väga tungt i alpinismens historia. Hotellet var i sin helhet
disponerat för organisationskommittén. På Place Balmat blåstes spelen in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
