Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Gustaf den tredje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detta getingbo eller ock visa en min, som sade: om j
ej viljen älska, så lärer att frukta[1].
Men Gustaf hade i lägret vid ryska gränsen ej blott
försummat tiden, utan verkligen med obegriplig
[1] Åtskilligt af det redan berättade och af hvad, som
kommer att berättas, bär prägeln af något efterhand samladt,
anekdotartadt. Så är ock förhållandet. Jag har tillbragt
många år bland sådane, som dels lefvat dels handlat med under
åren 1780—1810; jag har genom dem samlat och
upptecknat. För mycket, som dessa blad innehålla, skulle jag
kunna, om det passade sig, nämna värdiga, ännu lefvande
sagesmän, men bland döda vill jag nämna tre, som redan skola
gälla såsom giltiga vittnen. De lefvande, som då för tiden
umgingos med mig och med dem, veta, att jag under en tid,
då hjärta och lycka voro beträngda, njutit dessa mäns vänskap
både i Sverige och Tyskland. De voro Grefve Filip
Schwerin, svensk Generalmajor, på Husby i Östergötland; Moritz
von Dyke, svensk Generalmajor, på Losensitz på ön Rügen;
Buslav von Platen, svensk Amiral.
Grefve Filip Schwerin af huset Spantekow i Vorpommern
var på engång svensk och preussisk undersåte, hade som yngling
varit i preusisk tjänst, och Fredrik den store hade ogärna
gifvit honom afsked, då hans faders, svenska riksrådet Grefve
Schwerins, död kallade honom till Sverige. I finska kriget
var han öfverste vid smålänska regementet; ingen beundrare
af Gustaf den tredje, men ännu mindre en svensk förrädare.
Efter Gustafs död trädde han ur statens tjänst och lefde,
oberoende, af sin stora förmögenhet, om sommaren på sina gods,
om vintern i Stockholm.
Dyke hade, såsom husaröfverste, i finska kriget merändels
anfört förposterna af det lätta rytteriet, ännu en 7:åriga
krigets fosterson, en man, som hade att tacka sin egen
duglighet för hvad han var. En domänförpaktares son på ön
Rügen, hade han först tjänt hos Fransoserna i Elsass i
regimentet Royal suèdois och var i 7:åriga kriget löjtnant vid samma
husarregemente (sedan det s. k. Mörnerska), i hvilket Blücher
stod såsom kadett. På ålderdomen (blef 86 år gammal)
lefde han i sin hembygd på sitt riddargods Losensitz på halfön
Zudar, en bild af en kristlig husfader och adlig patriark, den
bästa adelsman på sin ö.
Grefve Platen, svensk amiral, son af den i finska kriget
berömde fältmarskalk Platen, hade såsom gosse flytt från sina
föräldrar, emedan han ej ville blifva page vid Gustafs hof;
han hade vid mexikanska kusterna under Flibustiererna lärt
skeppshandtverket och hade sedermera blifvit sjöofficer
hemma. Han var en enkel, kraftig man, hvad engelsmannen
kallar a good tar, en järnkaraktär, full af förstånd, enkelhet
och ihärdighet, en nästan amerikansk republikan i detta ords
bästa mening. Sverige skall länge veta att berätta om hans
verksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:10:06 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skildsvhis/0070.html
