Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— HI —
ropade sig på den andras förfaringssätt, för att cfter
godtycke kanna handla.
- Den unge konungen syntes hittills i en fördelaktig
dager: arbetsam, driftig, enkel, sparsam hade han
tålamod att lyssna till de klokas och rättskaffnes råd.
Dock uttalade han sina åsigter (1798) om tidens
rigtning i ganska allvarsamma varningar emot perssens
ofoz. Sin politiska karaktär ådagalade han genom en
förklaring och genom en tvist. Denna förklaring afgaf
han i Kegensburg, såsom herrtig af Pomern, furste af
Rigen och såsom borgen af tyska riksförfattningen; han
uppfordrade i den gamla ordningens och rikets namn
till gemensam vapenrustning mot fransyska fräckbeten
och demagogien, och det i så starka ordalag, att
enhvar såg» att man alldrig skulle komma att förebrå
honom, liksom farbrodern, förkärlek för”fransoserna.
Tvisten var med kejsar Paul i Ryssland om småaktigheter
och en stor ljumliet bemärkets emellan båda
kabinetlerna. Dock synates sänimanstämmande åsigter om det
vestliga Europas förhållanden lyckligtvis äåter närma dessa
furstar till hvarandra, så att Gustaf Adolf om hösten
1799 till och med reste till Petersburg och slöt med
Paul ett ömsesidigt försvarsförbund på 8 år. Men
slutJigen kom ett verkligen vigtigt tillfälle, då konungens
karaktär närmare visade sig, nämligen riksdagen i
Norrköping, som börjades den 43 Mars 4800 och varade
omkring + år:
Denna riksdag var, såsom de flesta länders med
.ståndsförfattning, en s. k. penning- eller skuld-riksdag.
Sveriges förvirrade penningeväsen skalle och måste
ordnas. Kursen på utrikes länder var högst dålig och
ständigt bit och dit vacklande. Man hade 26 andra säga
2I millioner R:dr skulder, bhvaraf 43 milll i &. k
riksgäldssedlar; och under regentskapet hade man så
litet tänkt på skuldafbetalning, att man tvertom
efterräk.nat, att Reuterholms förvaltning ökat den med 600,0003
också hade man beviljat för många pensioner och
löneförböjningar under de dåliga åren. Alltså skuld- och
pennioge-väsen, finanser, åkerbruk och rikshushållning
utgjorde riksdagens och dess tvisters ämnen. Dock
utmärkes den äfven genom konungens och droltningens
,kröning. Härvid hände — hvad många illa uttydde —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
