Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 112 —
alt konungen ej kunde under täget få sin istadiga
kröningsbäst att framskrida, utan måste hämta en annan.
I förbigående vill jag nämna, att 1117 adeliga familjer
hade kunnat skicka sina_capita till denna riksdag, meh
att, då flera voro dubbla ombud, knrappt hälften af
detta antal var närvarande. Denna riksdag utvecklade
många nyg förhållanden och gaf konungen först en rigtning,
som plägarv hos kraftiga naturer leda till stränghet och
enmäktighet, hos svagare till misstroende och otålighet
att böra sanningen. Ty några ränkefulla män bade
bemäktigat sig hans förtroende och trodde sig bärrligt
strida för honom, då de så genomdrefvo hans planer, att
de cj blott besegrade utan triumferade öfver motpartiet,
men också därigenom hvälfde hatet mot dem sjelfva på
konungen. Det sista finska kriget hade nämligen
ådragit staten ansenliga skulder; millioner riksgäldssedlar,
som voro i omlopp, förlorade år från år af sitt värde,
så alt många medborgare ginge under, andra
begagnade sig af åcker, agiovinglerier och bedrägerier. Detta
onda skulle afhjelpas, sedlarnes värde bestämmas,
krediten befästas och medel därtill och till skuldernas
dödande anskaffas. Detta skedde också därigenom, att
riksgäldssedlarne nedsattes & af sitt värde, och att
medel till realisation anvisades på 45 år. Men härvid
föreföll, utom andra ränker och smäåhändelser, en sak,
som skadade konungen mycket i folkets ögon och gunst,
ehuru många, scdan bhettan svalnat, erkände, att man
ej bort lägga konungen till last, hvad anförarne för
hans s. k. parti sökte på orätta och godtyckliga vägar
genomdrifva. Hemliga utskottets finansplan förekom
nämJigen den 26 och 29 Maj i adelns plenum till
öfverläggning, hvarvid, isynnerhet rörande bankens och
diskontverkets förvaltning, en stor skiljaktighet i
meningarne yppat sig; de 8 k. antirojalisterna blefvo,
genom den svage landtmarskalken grefve Brahes biträde,
öfverrumplade, deras röster oafsedda, deras
anmärkningar ej förda till protokollet, och ett beslut utan
justering, utskrifvet. Detta gaf anledning till häftiga
yttranden och uppträden. Flera medlemmar afsade sig, vare
sig af ungdomshetta eller tidsåsigt, formligen sitt
adelskap såsom varande en tomhet utan ära och värde,
Andra förklarade att de ej längte ville bevista en
riks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
