- Project Runeberg -  Skildringar ur Svenska historien under Gustaf III och Gustaf IV Adolf /
124

(1840) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Johan Jakob Svartengren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- — 228 n

framställde ärligt för hvar man sina tänkesätt. Han
både hatade franska revolutionen och tjenade konungen af
öfvertygelse, emedan han trodde, att andligt öfvermod
var källan till allt den nyare tidens onda; men hans
förtryck af tankfribet, hans hugg i luften mot en
osynlig och osårbar makt, var likväl en synd emot tiden,
hvilkens sanna väl och ve denne eljest kloke man ej
förstod, en synd emot konungen, den han därigenom
försvarade mot intet, allraminst emot hat och begabbelse.

Konungen .och drottningen hade genomrest
Tyskland och besökt sina höga fränder; de dröjde längsti de
härrliga trakterna af öfra Rben, där drottningens
farfa.der, markgrefve RKarl Fredrik af Baden, regerade en
Jycklig landsträcka. Här satt konungen i Harlsrube
midt emot Frankrikes gränser, där de vilda och
bhlodiga bändelser timat, som uppfyllde hans barndomsår med
fasa och måhända medverkat till hans faders mord. Här
-Iyssoade och blickade han nppmärksamt öfver Rben.
och hvad var där ej att lyssna och blicka på? En
utomordentlig man, som förenade IKorsikanarns illistighet
och Italienarns finhet med en orientalisk eröfrares
stor’het och lycka, Napoleon Bonaparte, efter slaktningen
vid Marengo, Frankrikes beberrskare; han, som delte
och utdelte Europas länder- såsom skiljedomares som
:ställde sig midt emot och snart öfver dess
konvungar och kejsare. Denna utlofvade att kvossa det
mäktigaste riket i Europa, som nu herrskar i alla
verldsdelar. Med en mäktig, väl utrustad här stod han vid
hafvet på andra sidan Rhen, liksom ville han snart
låta sina fanor svaja i Britannien. Härifrån bhade han
under djupaste freden med Tyskland intvängt i dess
hjerta med en härskara och besatt de under Englands
konung lydande länderna vid Weser och Elhbe; bhärifrån
hade han meddelat de orden: gynnande vwvind, 36
timmar och Karthago är förtoradt; härifråa hade han
redan alluderat på en konungarnes konung, en
Europas kejsare, genom de vetsar, som en fogde i Amiens
låtit vid ett offentligt tillfälle illuminera:
- — Praesens divus habebitur Augustus, adjectis
Britannis imperio’$). .

Detta var en ton, som ej kunde behaga
gam
+x) Horatius.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:10:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skildsvhis/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free