Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
malättade konungar. Men detta allt var blott ett fös
respel; snart började den förvägne djerfvare och
blodigare arbeten. Nästan midt under konungens ögon
blef Duc VP Enghien, den ende Burbon, som kunde
injaga fruktan, natten till den 135 Mars 41804 gripen och
bortförd från Ettenheim i Baden af en öfver Rhen
utsänd krigarehop. HKonungen sände genast efter
uniderrättelsen därom sin general-adjutant, öfversten Favast,
till Paris, för att göra föreställningar däremot. Denne
kom för sent och skulle i alla fall farit förgäfves, ty
genom den hastigaste krigsrätt hade Duc d Enghien
redan G:te dagen efter sitt bortförande (den 21 Mars)
blifvit skjuten i Vincennes fästningsgrafvar. Detta skott
utbredde också det larmande ryktet om den s. k. stora
sammansvärjningen emot Napoleons lif, hvilken
Engelsmännen skulle hafva anstiftat och genom sina
ulskickade utbredt vid ätskilliga små tyska furstehof, och
hvaruti, utom andra stora namn, äfven Moreau’s och
Pichegru’s blefvo invecklade. Det dröjde ecj länge, förrän
man börde något ännu mer Korsikanartadt, hörde, att den
stolte och. trotsige Pichegru, som under förbhören gifvit
fruktansvärda svar och under fortsättningen däraf
torde gifva ännu fruktansvärdare, blifvit strypt i fängelset,
äfvensom att engelska sjökaptenen Wrigbt, som
landsatte deltagare i sammansvärjningen, blifvit tagen till
fånga. Många blefvo i laga och olaga ordning gripnes
inospärrade, dömde, benådade; Moreau, den störste
figuranten, landsförvistes och aflägsnade sig öfver Spa-.
nien till Amerika med all sin ära, som dock ej genom
bans svaga förhållande i denna sak ökades. Det stora
resultatet af dessa grufliga händelser var, att franska
republikens förste konsul gjorde sin illuminerade divus
Augustus färdig och lät den 149 Maj utropa sig till
kejsare af Frankrike och stiftade således för sin slägt en
fjerde dynasti, om hvilken han sednare igenom påfven sade
vid sin kröning : mina efterkommande skola länge herrska.
Konungarne och furstarne förvånades och
förskräektes, men få vågade att vredgas. Bland dessa få och
just bland dem, som vågade högt tillkännagifva sin
vrede, var Gustaf Adolf. Han var den förste, som högt
klagade öfver gränsöfverskridandet och fredsbrottet,
öfver det våldsamma och listiga bortförandet af
storbritanniska gesanten Rumbold från det fredligt-neutrala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
