Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 179 —
het svarare plär finnas hos de redlige och kraftfulle,
än bos skurkar och :svage. Likväl föreställde nägra män
konungen hela faran af hans ställning och visade
hovom, hvilken ovanlig verksambet och kraft vore
nödig, för att afhålla det öfverhängande ovädret. Bland
dessa var äfven Armfelt, som nu äter visade sig vid
hofvet; statssekreteraren för krvigsväsendet Lagerbring, en
rask och skicklig man; gencralen grefve Kurt Filip
Schwerin, en redlig och häftig man, känd såsom en
af de tappraste krigare, men som likväl — hvad alla
beklagade — på länge ej varit i tjenst. Meen dessas ord
blefvo ej hörda emot de kraftkises och odugliges ,
hvilka eljest bjelpte kovungen + forvaltningen. _
Så menlig var emwellertid folkets stämning vid
krigets början, alt man redan i April, ofelbart i Maj
väntade Ryssar, Dinskar och Fransoser i Stockbolm; de
sistnämnda skulle ätfölja Danskarne öfver danska öarne.
Missnöje och misstroende emot styrelsen, förskräckelsen
för Fransosernas oöfvervinnerlighet på fältet och i
kabinettet var bland de bättre klasserna allmän och
utspridde dagligen nya rykten, hvilka ock smittade de
lägre klasserna. Soldater och icke soldater, alla komma
öfverens därom, att det vore en galenskap att strida
emot sädane, som Fransoserna; ty fransyska generaler
skulle anföra Ryssarne i Finland, Danskarne i Norrige.
Så berättade den ene den andra, eburu man framdeles
inga fann. Så fäktade äfven här, som öfver allt,
opinionen för Frankrike; och dessa Ryssar och Danskar, om
hvilka hatet eljest talar såsom om fega halfmänniskor,
» hade nu i Fransosernas sällskap blifvit de
oöfvervinnerlige. Ja, så stor var mäångens förbittring mot
konungen, att de ofta syntes uttala eder och önskningar för
Ryssar och Danskar. Endast förbatligheten af dessa
namn återhöllo till en viss grad dessa önskningar.
Hade man i deras ställe sett deras bundsförvanter,
Fransoserna, intäöga 1i landet, så hade många emottagit dem
med lyckönskningar. Man såg nu, liksom under Gustaf
.den 3:dje — visserligen ej utan konungens förskyllan —
människor, som knappast syntes bekymra sig om Sveric
ges olyckor; åtminstone blef hvarje fiendens minsta
för.del förstorad; hvarje fiendtlig skara. gjordes till em bär;
dagarne förutsades redan under mörka spådomar,
närfica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
