Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— W —
«j dölja för sig tidens fara och konungens kinkiga
ställving; de kände väl, att man på ett så stormigt haf
bheböfde en fast och skicklig styrman; styrelsens
overksambet och oklokhet och krigets därpå följande olycka
tillintetgjorde alla glada förboppningar och ljusa utsigter;
men början till den s. k. sammansvärjningen var ej äl
dre, än sedan hösten 4808. Personligt hat emot den
olycklige konungen verkade här äfven så mycket, som
den allmänna fosterlandskärleken.
Det var den äåfvan skildrade händelsen med
gardes.regementerna på Åland, som gaf en hastigare
utveckJing af upproret. Redan på Åland skall flera
officerares ilska varit så stor, att de endast med möda
kunnat återhållas från våldsamma företag emot konungens
person. Man nämner öfverste Fleetwood och major
Tornerhjelm såsom de, hvilka då afböjde ett utbrott.
Sedan denna tid tänkte man saken lätt verkställbar och
såsom en lycka. Man skymfade konungen såsom en
kallsinnig människa, såsom en galning, hvilken läte hela
verlden gå under, blott han finge sin vilja fram; man
talade numera öppet och bögljudt, att det vore en lycka
för Sverige, ju förr han komme bort; man måste
afsälta, inspärra eller i annat fall mörda honom, ifall
smman €ej eljest kunde böja honom. Ej blott bland
lifvaktens officerare gick ett sådant tal, utan mer och mer
äfven bland alla bildade klasser, och hvar och en, som
konungen genom sitt lynne eller köld — hvilket lätt
-kunde hända — på något sätt sårat, trodde sig nu
hafva full rätt att instämma i missnöjet ocb, om tillfälle
yppades, att äfven medverka. z
Dessa missnöjda och hatfulle understöddes af den
allmänna nöden och af den nersatta komittens
medgifvande, att konungen mäste, under dev fullkomliga
bristen på bjelpmedel att kvaftigt fortsätta kriget, söka en
annan utväg. Af stora och små, af bättre och sämre,
som sysselsatte sig med de allmänna ärenderna, gjordes
planer för och emot, men hvilka alla nästan endast
blefvo planer. Många bland de missnöjda, som kallade sig
sjelfva patrioter, hade kastat sitt öga på general
Armfelt, bhvilken de ansågo passa till hufvudman,
isynnerhet som han lidit så många förolämpningar af
konungen. Armfelt hade följt sammansvärjningen allt från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
