Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 278 —
dess uppkomst och var sedan Dec. indragen däruti, e
buru han visserligen äfven förut vetat däraf. ”Men han
bade uppkastat för sig sjelf många planer, buru han
kunde rädda både kooungen och fäderneslandet från en
så olycklig bändelse. Han hade slutligen stannat
därvid, att alla rikets bögre ämbetsmän måste
sammanträda, för att bestorma konungen med böner och
föreställningar, att antingen genom sammankallandet af en
riksdag eller börjandet af underbandlingar eller genom
någon djerf bragd lugna folket. Han hade bland annat
äfven räknat på konungens karaktär; konungens
förtrytelse öfver :att lemnas i sticket af sina rådgifvare och
tjenare torde måhända väcka hos honom beslutet att
afsäga sig kronan och under ett förmynderskaps ledning
sätta den på sin son; ty man visste huru ofta han
beklagat sig öfver dess tyngd och att tiden vore för hans
grundsatser för orolig, blodig och orättvis. Vidblefve
konungen orubbligt tingens sömnaktiga gång, så skulle
de allasamman på en gång nedlägga sina ämbeten och
visa honom, att han ej kunde styra utan människor.
Armfelt sökte vinna flera, bad, besvor, varnade och
förklarade, hvad ske skulle; men han märkte snart, att
bögst få billigade detta steg; de älskade sina platser,
hvilka likväl äfventyrades, mera än sin konung, eller
de voro så förblindade, att de trodde, att hela pratet
om ett blifvande upprur vore blott prat. Armfelt och
flera med honom lika tänkande måste då nöja sig med
att så länge som möjligt hindra, hvad de förutsågo
skulle ske och beslöto att, om en mildare utväg visade
sig, begagna den, men att afhålla sig från alla
våldsamma steg emot Gustaf Adolf.
En del bland de missnöjde hade öfverenskommit
att redan sex eller sju veckor förut företaga ett
våldsamt steg emot konungens person. Öfverste
Sköldebrand, som skulle vara deras anförare, äfvensom flera
andra officerare hade för detta ändamål ankommit till
Stockholm. HPlanen var att vid konungens återfart till
Haga en afton gripa och bortföra” honom. Dessa
sammansvurne, omkring ett dussin till antalet, togo en man
med till råds, hvilken de trodde skulle, till följe af
sina politiska grundsatser, öfverensstämma med dem.
Denne var f, d. friberren och kabinetts-sekreteraren
Hans Hjerta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
