Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— I30j —
var belefvadt, men mera stelt och bhögtidligt, än
kraftfullt och majestätiskt. Han hade härutinnan, måbända
äfven i månget annat hänseende, en viss likhet med en
spansk Bourbon. I hans eljest regelmässiga ansigte, som,
då det klarnade af någon själsrörelse, kunde kallats
skönt eller, då en lIlcende min t. ex. vid
nådebevisningar drog sig däröfver, ganska bhebagligt, förblef
likväl alltid äfven under mannaåldern något omoget qvar,
något ofullgånget, gossartadt, ett fel, som man finner
i alla gamla slägters ansigten, hvilka synas vilja
utslockna; detta något, som man skulle kanna kalla
racedrag, i hvilka medvetandet af gammal adel och det
spökande minnet af fordna bärrligheter står så skarpt
intryckt, att sysselsättningen med det förflutna synes
förtaga all både lust och kraft att friskt ingripa i det
närvarande rörliga lifvets strider.
Ionungen uppträdde med fasthet och svenskbhet,
men alltid med anstrykning af ett visst allvar och en
viss höglidlighet, som sällan-klarnade till leende. Karl
12, säges det, skall nästan alldrig hafva lett, men
bjelten bar också alldrig knotat och vredgats. Den som
oftare selt och samtalat med Gustaf Adolf fann, att
detta ej var något antaget och tillkonstladt; ty han var
af nataren kall, sträf, orörlig och stel, som
nordens is, och alla hans oböjligheter och
halsstarrigheter i tänkande, handling och tro voro endast särsi?ilm.
yttringar af en och samma medfödda grundegenskap.
Och likväl hade denna man mångsidiga kunskaper. Han
bade erhållit en god undervisning och väl användt
densamma, så att man med rätta berömde gossens anlag och
boppades mycket af deras i sinom tid skeende
utveckling. Han börde ej till de okunnige furstarnue, utan
kände sitt fäderneslands historia och statsrätt ganuska
grundligt, kunde äfven med lättbet röra sig så väl
inom den allmänna historien som inom de europeiska
staternas särskilta, och däruturv vid tillfälle hämta bevis
och exempel. Han tänkte och talade väl och lätt och
inlät sig därföre gärna i sådana undersökningar och
ämnen, hvilka få furstar äro vuxna. MHan förde äfven sia
penna med lättbet och skickligbet så väl på svenska som
på fransyska, skref klart och sammavhängande och
ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
