Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i fortsättningen, framförallt naturligtvis under den period, han där hade sitt föräldrahem
— Carl Peter Hagberg hade 1823 blivit kyrkoherde i Rasbo men återvände 1837 till
Stockholm såsom pastor primarius. Vilken betydelse Stockholmsåren haft för hans utveckling,
framgår av den roman, Ett borgarhus på Köpmansgatan för trettio år sedan, han på
1830-talet författade och för vilken morfaderns, lärftskramliandlaren Erik Hisings, hem tjänat
såsom modell. Romanen kom f. ö. aldrig att utgivas. Första delen trycktes 1838 men
släpptes aldrig ut i marknaden; andra delen kom ej över utkastets stadium. — Om Hagbergs
födelseort ger oss viss rätt att räkna honom såsom skåning, så gör hans mannagärning
densamma obestridlig. Efter en uppseendeväckande befordringsstrid blev han, i
konkurrens med bl. a. C. J. L. Almquist, år 1840 utnämnd till innehavare av den Norbergska
professuren i estetik och moderna språk vid Lunds universitet, och Lundabo kom han
sedan att förbliva hela sitt liv.
En yngre samtida i huvudstadens publicistvärld till Askelöf och Angeldorff var Fredrik
Teodor Borg. Det är likväl föga troligt, att han någonsin kom att träda i direkt förbindelse
med någondera av dem. Borg kom till Stockholm först hösten 1847, alltså endast ett år före
Askelöfs död, och hans ekonomiska villkor torde icke ha berett honom tillträde till den
gastronomiska kretsen kring Askelöf, med vilken vi ovan stiftat bekantskap. Även hans
politiska åskådning torde från första stund ha hindrat en närmare kontakt med de båda
konservativa landsmännen.
Fredrik Borg var Landskronapojke, född år 1824 och son till skräddarmästaren
Anders Borg. Fadern var en duglig hantverkare och åtnjöt i Landskrona högt anseende, men
barnskaran var stor — Fredrik Borg var den andre i raden av nio syskon — och de
ekonomiska förhållandena i hemmet för den skull ständigt allt svårare. Efter avslutad
skolgång kunde Fredrik Borg likväl begiva sig till Lund för att där fullfölja sina studier. De
ekonomiska svårigheterna hindrade honom likväl från att nå den akademiska examen han
eftersträvade. Adertonårig måste han söka sin första kondition, och när han i början av
år 1844 sökte återupptaga studierna, måste han redan efter två terminer ånyo avbryta dem
för att under ytterligare ett par år söka anställning som informator. Borg hade under
dessa år svårt att finna sig tillrätta. Visserligen deltog han i viss utsträckning i det
akademiska livet, under de perioder han tillbringade i Lund, och visserligen kunde han i brev
till hemmet giva uttryck för en begynnande trivsel i de förnäma hem, där han som
informator vistades och där han till en början känt sig tämligen bortkommen. Men de problem
av huvudsakligen social natur, åt vilka han sedan skulle komma att viga sitt liv, började
redan nu tränga sig på honom, och den akademiska luften i Lund kändes honom för tung,
horisonten syntes honom för trång. Till en av sina systrar skriver han i början av år
1847: "Ingen kan bilda sig utan i en stor stad, ty den är en värld i smått ... Där vänjes
man att ej bli egoist; man får där ej endast fördjupa sig i sin egen, föga beskedliga
personlighet utan vända sig utåt, se, känna, tala med människor. — För mina stora planer
hoppas jag vinna pengar, när jag blott kommer igång med mitt arbete, ej såsom greflig
tjänare utan som samhällets frie man". Till Stockholm stod Fredrik Borgs liksom så många
andra framåtsträvande unga skåningars håg, och dit kom han också hösten 1847
tillsammans med sina två vänner C. W. Bergman och Nils Persson-Nordin.
Det var med vittomspännande planer de tre unga männen anlände till huvudstaden. De
ämnade "reformera samhället, skipa rättvisa, böja den stoltes nacke och lyfta oket från
den förtryckte". De voro också alla tre begåvade och i besittning av lovande stilistiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
