Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Abrahamson, Petter - Abrakadabra - Absalon, Hvit - Absolut - Accessit - Accis - Acerbi - Acharius, Erik - Achatius - Achrelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Landslagarna, hvilket förskaffade honom stort
anseende och ett adligt diplom. Han lärer likväl hafva
varit lyckligare såsom theoretisk än praktisk
lagfaren, ty knappt hade han ett år bestridt
häradshöfdingesysslan öfver Erlinghundra m. fl. härader
i Upland, förrän han anklagades inför Svea
Hofrätt för icke mindre än 40 tjenstefel, och genom
dess dom af d. 3 Nov. 1694 afsattes från
embetet. Han var då endast 26 år gammal. År 1718
utnämndes han åter till Häradshöfding, men tog
afsked derifrån efter ett halft års förlopp. Född
1668, död 1741.
Abrakadabra, ett tillskapadt ord, hvarmed man
vill uttrycka något förvirradt, osammanhängande
och meningslöst. Ursprungligen var det en slags
trollformel, hvilken okunnigheten tillade en viss
förborgad kraft, hvarföre ordet också bars
skrifvet på en sedel på bröstet. Det skrefs äfven
Abrakax eller Abraxas, hvilka sistnämnda ord likväl
mera utmärkte en slags stenar, hvarpå fanns ristad
en menniskokropp med tupphufvud och ormfötter.
Absalon, Hvit, son till en förnäm Dansk man,
Asser Hvit, och bekant i Svenska historien såsom
Svenska kyrkans primat, hvilken befattning
Erkebiskoparne i Lund, enligt Påfvarnes uppdrag, en
längre tid utöfvade, innan detta förtroende
öfverlemnades åt Upsala Erkebiskopar. Han var lika
utmärkt som statsman, krigare och prelat, en af
sitt lands störste män, från 1158 Biskop i
Roeskild och från 1178 Erkebiskop i Lund, der han
afled 1201. Han fullbordade
Cistercienser-klostret i Sorö och lade grunden till Köpenhamn, i
det han byggde slottet Axelborg. Han utförde
flera krigståg, särdeles emot Wenderne och mot
Rügens innevånare, dem han omvände till kristendomen.
Absolut, enväldig, ovilkorlig, nyttjas i politisk
bemärkelse om sådana styrelseformer, der regenten
är sjelfherrskande och i motsats till
konstitutionella eller republikanska regeringssätt. I filosofisk
stil betecknar det en sak, som betraktas i och
för sig sjelf, utan hänseende till någon annan, i
motsats till relativt.
Accessit. Så kallades i början det andra priset i
Sv. Akademien, hvilket då var af silfver, men
sedermera förändrades till en guldmedalj om 10 dukater.
Accis, en afgift till Kronan för förtärlige varor,
beviljades år 1622 i sammanhang med den så
kallade Lilla Tullen eller Landttullen, hvartill jemväl
1686 tillkom 1/4 förhöjning. Accissen var af 3:ne
slag: Husbehofs-accis, för hvad hvar och en
förtärde i sitt hushåll; Salu-accis, för rättigheten att
sälja hvarjehanda, till lifsuppehälle nödvändiga
varor, och således bryggeri-, bageri-, slagteri- och
fiskeri-accis; Mångleri-accis, för rättigheten att
mångla, småhandla med hvarjehanda ätliga varor,
såsom frukt, grönsaker m. m. Den förstnämnde,
eller husbehofs-accissen, äfvensom
mångleri-accissen hafva upphört. Numera erlägges 11,000 R:dr
B:ko i salu-accis, blott af de städer, uti hvilka
rättighet, att utan afgift införa och försälja kött,
bröd och dricka, ännu icke är landtmannen beviljad.
Acerbi, en ung Italienare, som i början af
innevarande sekel reste i Sverige och förvärfvat sig
en slags tvetydig namnkunnighet genom sin
utgifna resebeskrifning öfver detta land, der han, i
sällskap med d. v. Öfversten Skjöldebrand, besökte
Lappmarken och reste upp till Nordkap. Här har
han med en särdeles lättsinnighet berättat de
orimligaste saker, och dikt och sanning äro utan
urskiljning sammanblandade i hans bok. Blef 1826
Österrikisk Generalkonsul i Egypten.
Acharius, Erik, en utmärkt läkare och
naturhistoriker, stiftare af kurhuset i Wadstena. Han
kan anses som fader för lafvarnas studium, åt
hvilkas kännedom och beskrifning han egnat en stor
del af sin tid, och hvaröfver han utgifvit flera
skrifter. L. V. A. och flera in- och utländska
lärda samfund, R. W. O., född 1757, död 1819.
Achatius, egentligen Åke. Med detta namn hafva
tvenne Biskopar funnits, den ena i Skara, som blott
ett år innehade embetet, den andra och
märkligaste i Westerås år 1442. Han skall hafva inrättat
Nådendals kloster.
Achrelius, en presterlig slägt, härstammande från
Helsingland och bland sig räknande flera lärde och
vittre män. Med bortläggandet af den Latinska
ändelsen hafva dess ättlingar i senare tider
blifvit namnkunniga i det Svenska vetenskapliga och
statslifvet. Vi nämna bland dem:
1:o Acrel, Olof, af, intill sin tid Sveriges
störste kirurg och derjemte en nästan lika utmärkt
läkare för invärtes sjukdomar, hade i yngre åren
utbildat sina anlag genom en mångårig tjenstgöring vid
Fransyska militärhospitalerna. Efter återkomsten till
fäderneslandet blef han snart en af de mest
anlitade bland hufvudstadens läkare, användes af den
Kongl. familjen, föranledde Serafimer-lazarettets
stiftelse och blef slutligen Generaldirektör öfver
sjukvården i riket, hvilken befattning han
innehade i 24 år. Vid afskedstagandet derifrån, då han
redan hunnit till den höga åldern af 83 år, ville
Serafimergillet, såsom ett prof af sin erkänsla,
tillställa honom en gåfva af 1000 R:dr i silfver,
emedan han icke uppburit någon lön för denna
mödosamma tjenst. Acrel undanbad sig likväl
kapitalet, som han begärde måtte anslås till någon
välgörande stiftelse, men förklarade, det han med
tacksamhet skulle emottaga räntan under sin
lifstid. Konungen fördubblade räntan såsom pension.
Ända till 88 års ålder fortfor han att besöka
patienter. Ehuru han i många år praktiserat som
läkare, hade han icke blifvit promoverad till
Doktor. År 1760 erbjöd Medicinska fakulteten i
Upsala honom Doktorsgraden, men han ville icke
emottaga den, utan efter föregången examen. En
sådan ägde då rum, och en examen, hvars like
sällan, kanske aldrig, blifvit sedd, ty examinandus
var Acrel och examinatorer voro Linée och
Rosenstein! R. W. o. N. O. Adlad. Ledamot af
Vetenskapsakademien och andra lärda samfund. Född
1717, död 1806.
2:o Acrel, Johan Gustaf, den förres brorson,
och af honom, efter hans egen sons död, upptagen
som barn, blef äfven en ganska utmärkt läkare och
Med. Prof. i Upsala, Led. af Vetenskapsakademien
och R. W. O. Född 1741, död 1801.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
