Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stiftelse, som för allt annat af samma syftning.
Hon fick d. 5 Jan. 1773 sina stadgar, Konungen
förklarade sig för dess beskyddare, och hon firar
på hans födelsedag, d. 24 Jan., årligen sin
högtidsdag. År 1810 förändrades dess namn till
Akademien för De Fria Konsterna. I teckning,
arkitektur och anatomi meddelas undervisning af åtta
Professorer och fem Lärare. Sina sammankomster
och arbeten har Akademien hållit på åtskilliga
ställen, dels på Kongl. Slottet och dels i hyrda
lokaler, tills hon år 1775 af den förtjente Direktören
Meijer fick till skänks sitt nuvarande hus vid Röda
Bodarne, hvilket hon, dels genom en Kongl. gåfva,
dels genom statsanslag, blifvit iståndsatt att
betydligt utvidga medelst påbyggnad af det stora huset
och nybyggnad af tvenne flyglar, i stället för de
gamla, som nedrefvos. Början härmed gjordes år
1842, och byggnaden skall fulländas 1845.
Krigs-Akademien på Carlberg stiftades
år 1792 såsom en bildningsanstalt för Officerare
vid arméen och flottan. 180 kadetter erhålla här
undervisning i humaniora och hvad som hörer till
militäryrket af fem Lektorer, en Adjunkt och 13
Lärare samt Informationsofficerare. Inrättningen har
ett statsanslag af 38,250 R:dr, hvarförutan de
betalande eleverne årligen erlägga 326 2/3 R:dr.
Akademien förlades genast till det en qvart mil från
Stockholm belägna Kongl. Lustslottet Carlberg.
Krigs-Vetenskaps-Akademien. Den
stiftades år 1796 under namn af Krigsmannasällskapet,
som hade sin första sammankomst d. 12 Nov., på
hvilken dag dess årshögtid alltsedan firats. År 1812
förvandlade sällskapet sitt namn till
Krigs-Vetenskaps-Akademien. Till dess ledamöter äro nästan alla
statens dignitärer, särdeles de militära, sjelfskrifne.
Akademien emottager väl prisskrifter, men har
intet annat pris att utdela, än en dedikation till
författaren. Hon utgifver en tidskrift.
Landtbruks-Akademien stiftades d. 28 Dec.
1811 och installerades på Carlsdagen d. 28 Jan.
1813, alltsedermera dess högtidsdag. Till fond för
densamma anslogs en del af de ersättningar, som,
enligt 1812 års riksdagsbeslut, skulle utgå till
Svenska medborgare, hvilka blifvit lidande genom
Franska kaperier. Denna fond utgör omkring 170,000
R:dr, men för öfrigt har Akademien intet
årsanslag af staten. Föremålet för dess verksamhet är
allt som rörer landtbruket, hvars förkofran
Akademien bör befrämja, och har för detta ändamål ett
experimentalfält å Djurgårdens ägor, nära
Roslagstullen; hon utsätter pris för inkommande
täflingsskrifter, anställer rön och utgifver afhandlingar.
Hon har äfven haft en centralverkstad för modeller
till landtmanna-redskaper, men hvilken sedermera
upphört. Experimentalfältet består af 236
tunnland, der försök med allahanda inhemska och
utländska växter göras, och hvarifrån frön, plantor
och telningar utdelas och försäljas till godt pris.
Ett prydligt hus är der uppbygdt, äfvensom
Akademien har ett eget hus på den s. k. Banan.
Konungen är Akademiens beskyddare.
Lunds Akademi. Då Carl X Gustaf hade
lagt Skåne under Svenska Kronans besittning,
beslöt han att i denna provins inrätta ett Universitet.
Dåvarande Biskopen i Lund, Petrus Winstrup, var
egentligen den, som ingaf Konungen första tankan
derpå, emedan genom denna inrättning ”skulle ett
innerligare förhållande uppkomma emellan riket och
provinsen.” Men krigets förnyande och Konungens
hastiga död hindrade företagets utförande, till dess
Carl XI efter Köpenhamnska freden beslöt att
verkställa sin faders, i detta hänseende påtänkta, plan,
och år 1666 utfärdades det så kallade
Fundationsdiplomet för den nya Akademien, som Konungen
till minne af sin fader kallade Academia Carolina.
Jemte de privilegier och konstitutioner, som då
utgåfvos, följde ett särskildt donationsbref, till följe
af hvilket det nya lärosätet förunnades alla
kapitelgodsen med tillhörande förmåner och rättigheter, i
mån som de blefvo lediga. — Invigningen af den
nya Akademien skedde på Carls-dagen d. 28 Jan. 1668
och räckte under stor solennitet i fem dagar.
Sjelfva inaugurationsakten förrättades af Biskop
Winstrup. — Akademiens förste Kansler var Riksrådet
Grefve Gustaf Otto Stenbock, och Akademiens
förste Rektor var Professorn Olof Baggerus, som, förr
än Universitetet inrättades, var Generalprokurator för
Lunds Domkapitel och blef 1667 utnämnd till
Theologie Professor Primarius och Domprost. Den
första promotionen inom Filosofiska Fakulteten
förrättades d. 28 Jan. 1670, då 14 kandidater erhöllo
lagerkransen, och hvarvid Logices och Metaphys.
Professorn Knut Hahn var Promotor. Inom
Theologiska Fakulteten promoverades de förste
Doktorerne år 1672. — Under det krig, som straxt
derefter börjades med Danmark, afstannade
undervisningen, och 1678 i Augusti blef Lund uppbränd utaf
Danskarne. Staden bestod då af 304 hus, af
hvilka 163 lades i aska. Af 43 kapitelgårdar
förstördes 27. Under dessa förhållanden såg det ganska
betänkligt ut för lärosätets framtida öde; de nya
hus som uppbyggdes voro i allmänhet dåliga;
studenterne nödgades bo tillsammans i trånga och kalla
rum och saknade sina oumbärligaste förnödenheter;
lektionerna höllos i kyrkans kapeller och då få
eller inga kolleganter infunno sig, upphörde snart alla
föreläsningar. Det blef mycken fråga om att
förflytta hela Akademien till Christianstad, men genom
verksamma åtgärder af Fältmarskalken Rütger von
Ascheberg, som då var Generalguvernör öfver
Skåne, blef detta förslag tillintetgjordt och
ställningen inom Akademien förbättrad. År 1682
öppnades åter Akademien, men den fick likväl snart
erfara en stark rubbning i sina grundvalar, hvaraf
den ännu i dag lider. Ty under senaste kriget
hade i Skåne tvenne Kavalleriregementen blifvit
uppsatta, och då kronogodsen icke voro tillräckliga
för de nya regementerna, så tillgrepos
kapitelgodsen och det, ehuru dessa jordegendomar voro
uteslutande andeliga stiftelser, som blifvit af enskilda
personer donerade och ehuru i Kongl. Brefvet af
d. 19 Dec. 1666 det försäkrades, att alla ”Capituli
Lundensis gods skola till merbemälde Academie lyda
och derunder everldeligen förblifva.” Universitetet,
som till en början fått full dispositionsrätt öfver
925 bondgårdar, jemte åtskilliga qvarnar, gatehus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
