Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
m. m., fick likväl icke behålla mer än 10 hemman
jemte några ängstycken, och erhöll, som ersättning
för hvad som förlorats, endast en del mindre Skol-
och Biskops-tionde. — År 1688 blef ”Palatium
Winstrupianum”, eller som det ännu kallas
Lundagård, skänkt till Akademien, på det att tillräckligt
utrymme skulle finnas för auditorier och de publika
samlingarna. Då Skåne afträddes åt Svenska
Kronan hade Lundagård tillhört en Kanik i Roeskild
vid namn Bering, men köptes då af Biskop
Winstrup. Efter Winstrups död blef Lundagård
indraget som ett donationsgods och förlänadt åt
Akademien, samt är ännu i dag platsen för Akademiens
förnämsta byggnader och samlingar. — Under Carl
XII:s regering erhöll Akademien flera donationer så
väl af Konungen, som äfven af enskilde magnater,
hvilka senare anslogo kapitaler till grundläggandet
af stipendier för den studerande ungdomen. Efter
denna tid förblef Akademien fredad för alla yttre
skakningar; derföre har också lärosätet fått
tillfälle att under tidernas lopp ostördt gå fram i
vetenskaplig förkofran. — Under Fredrik I påtänktes
ombyggnad af Akademien och verkställdes äfven till
en del. Vid samma tid väcktes fråga om
inrättandet af en Ridskola och Konungen anslog 4000
daler silfvermynt för uppsättningen dertill, hvarjemte
från Flyinge skulle erhållas ett visst antal hästar.
Akademien skulle sedan af egna tillgångar
underhålla densamma, men brist på medel gjorde att
företaget afstannade och man använde de lemnade
anslagen i stället till Theatrum Anatomicum. Några
år senare inköptes den så kallade ”Paradislyckan”
till ridbana, men straxt derpå användes denna tomt
för Botaniska institutionen. — År 1744 blef
Lundagård planterad och omgifven med murar åt östra
och vestra sidorna. — Under denna tidpunkt var
Riksrådet Nils Palmstjerna Akademiens Kansler. Han
var en af de mest nitiske och verksamme Kanslerer
som Universitetet ägt, men derjemte särdeles sträng
och allvarlig. Under hans tid inreddes
Astronomiska Observatoriet, grunden lades till Lazarettet,
Theatrum Anatomicum fullbordades och en ny
Profession inrättades i Historia naturalis. — År 1768
firade Akademien sitt hundraåriga jubileum med stor
solennitet, och hvarvid anställdes Doktorspromotion
inom Akademiens alla fyra Fakulteter. — En af
glanspunkterna uti Akademiens senare historia var
utan tvifvel den tid, då Excellensen L. von Engeström
var Kansler. Sällan har någon med det intresse som
han följt lärarnes vetenskapliga verksamhet samt
ungdomens sedliga och litterära framsteg; han
tröttnade aldrig att, i mån af Akademiens ringa
tillgångar, understödja förtjensten, och hans nitiska
bemödanden kröntes också af lyckliga resultater.
Under hans tid blefvo 3 nya Professorsplatser
inrättade. — Som förut är antydt, har Akademien
alltid haft ringa ekonomiska tillgångar, och den
förlust, som drabbade densamma, straxt efter dess
grundläggning, har alltid gjort sig kännbar. Men det
oaktadt har månget stort namn vuxit upp under
Lundagårdens skydd, och Lunds Akademi kan i sin
historia räkna namn, som i alla tider skola
erkännas bland de förste af vetenskapernas heroer.
Så nämna vi från föregående tider, bland andra,
Puffendorff, Henr. Benzelius, Lagerbring — och
senare, Retzius, Norberg, Tegnér, Florman,
Rosenschöld, Holmbergsson, m. fl. — Under de
årtionden, som senast förflutit, hafva Konung och Ständer
lemnat mera uppmärksamhet åt de materiella
behofven och större anslag blifvit beviljade, så att
de särskilda samlingarna och institutionerna
betydligt förökats, och då Akademiens förutvarande
byggnader blifvit otillräckliga, hafva i detta
hänseende betydliga förändringar och tillökningar blifvit
verkställda.
Den akademiska undervisningen är fördelad på
4 Fakulteter: den Theologiska (med 4 Professorer),
den Juridiska (med äfven 4, hvaraf de 2:ne helt
nyligen blifvit inrättade), den Medicinska (med 4)
och den Filosofiska (med 13 Professorer). För
närvarande (1845) utgöres Lärarepersonalen af 21
ordinarie Professorer, 1 extraordinarie, 14 ordinarie
Adjunkter, 2 extraordinarie, 12 Docenter och 6
Excercitiemästare. Akademiens inkomster uppgå,
enligt senast uppgjorda stat, till något öfver 70,000
R:dr B:ko. — Studentkorpsen utgöres i medeltal af
omkring 800 medlemmar, af hvilka ungefär 500
vanligen äro under terminerna närvarande. De äro
fördelade på 11 nationer, hvar med sin Inspektor,
som är Professor, och Kurator, som bör vara
Adjunkt eller Docent. Samtliga nationerna hafva jemte
de akademiska lärarne en gemensam inrättning uti
Akademiska Föreningen, som stiftades 1830 och
hvars ändamål afser att ”genom ett mera utvidgadt
umgänge, så väl emellan de studerande inbördes,
som emellan dessa och de akademiska lärarne,
bereda tillfälle, så väl för det vetenskapliga intressets,
som för det sociala lifvets utbildning.”
Musikaliska Akademien stiftades år 1771
af åtskilliga musikvänner, hvaribland Patrik
Alströmer var den mest bidragande, och fick d. 8
Sept. samma år sitt reglemente, hvarföre nämnde
dag anses som dess stiftelsedag. Den är förbunden
att meddela undervisning i musik, sång och
musikteori åt unga personer, som ärna söka
Organist-tjenst och Musikdirektörs-beställningar vid rikets
läroverk. I början hade hon ingen annan inkomst,
än af årliga konserter och ledamöternes bidrag, men
fick år 1773 privilegium på ett offentligt lotteri.
Sedan detta upphört, åtnjöt hon af Konung Carl XIV
Johans handkassa ett anslag, som år 1823
förvandlades till ett af staten, stort 1700 R:dr. Af
enskilda har hon ej erhållit någon annan donation, än
en af Grosshandlaren Balthasar Knigge å 500 R:dr.
Hon är således en bland de mest vanlottade af
Sveriges Akademier.
Svenska Akademien stiftades samma dag
som Vitterhets-Akademien upplifvades. Dess
högtidliga invigning skedde på Börssalen d. 24 April 1786,
årsdagen af Konungens inträde i Rådet, femton år
förut. Liksom Franska Akademiens ledamöter voro
40 och benämndes efter detta antal, så kallades
den Svenskas icke ledamot af, utan En af de
Aderton i Svenska Akademien. Konungen utnämnde
genast 13 ledamöter, som sedan kompletterade sig
med anställda val. De skulle bestå dels af utmärkte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
