Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baldur, Balder - Baleygr - Balgsteklar - Bali - Balingsta - Baljemo hed - Balk - Balkåkra - Ballersten eller Ranten - Balsamering - Balsar-fejden - Balsberg - Baltak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunde någon af de andra gudarne göra det
ringaste inkast deremot. Han var så god, att hans
väsende var idel kärlek, hvarföre icke allenast
menniskorna, utan äfven alla gudar, älskade
honom högt. Derjemte förenade han den hos alla
Nordiska gudar förekommande egenskapen af
tapperhet och mod. (Se vidare: Loke.)
Baleygr, (mythol.), ett binamn, som tillades Oden
och som betyder den skön-ögde.
Balgsteklar, (ichneumonides), ett till steklarnes
ordning hörande insektslägte, hvaraf flere arter
förekomma hos oss, och äro vanligen svarta eller
röda till färgen. De utmärka sig så väl för sitt
lefnadssätt, som den nytta de åstadkomma,
derigenom att de hindra andra skadliga insekters
alltför stora förökning, emedan de lägga sina ägg ej
blott uti andra redan utbildade insekter, utan
äfven i larver och puppor, och få eller inga
insektslägten äro fria från dessa gäster, i anseende
till den fintlighet, hvarmed de uppsöka föremålen
för sina anfall, i hvilkas kroppar äggen nedläggas
medelst ett eget organ, kalladt äggläggningsrör,
med så stor hastighet, att det nästan är omöjligt för
den angripne att undvika det. Den utkläckta larven
lefver ofta flera månader uti den insektslarv
hvaruti ägget blifvit lagdt, och oaktadt han till slut
förtärt allt utom hud och tarmar, så skonar han
likväl sorgfälligt lifsorganerna, likasom han hade
sig bekant, att dess egen tillvaro beror af den
larvens lif, uti hvilken han uppehåller sig, och
först då han är tillräckligt utbildad, för att
kunna lemna sin boning, dödar han det djur, hvars
hjelp han ej längre behöfver.
Bali omtalas, jemte Ubir, såsom en af de
förnämste runoristare i Sverige omkring år 1000.
Balingsta, en socken, hörande till 2 kl. konsist.,
belägen i Hagunda kontrakt och härad, Upsala
stift och län, 1 3/4 mil från Upsala och vid
Mälaren. Socknen utgöres af 38 3/4 mtl. och har 510
invånare. Dess areala vidd är 4,837 tunnland,
hvaraf 80 äro sjöar och kärr. Adr. Upsala och Wijk.
Så väl i kyrkans vapenhusdörr, som vid Måsta,
Måsta gärde, Frövij, Norsta, prestgården och byn
Wik ses en mängd runstenar.
Baljemo hed, en stor ljunghed, belägen i
Bärebergs socken af Westergöthland. Heden är
mycket bekant för sina fornlemningar. En Baljier skall
med sin son här stupat och vara begrafven.
Många bautastenar och stensättningar, deribland en
så kallad jättestuga, synas på heden.
Balk, ursprungliga namnet på afdelningar af
lagen. Namnet härleder sig från Isländska ordet:
bálkr, afdelning. — Äfven omhägnader kring
kyrkor kallas balk.
Balkåkra, en socken, jemte Snårestad och
Skärby, belägen i Ljunits kontrakt och härad af Lunds
stift och Malmöhus län, vid hafvet, samt 3/4 mil
V.N.V. från Ystad. Socknen hörer till 2 kl. patr.
och patronrättigheten tillkommer ägaren af
Marsvinsholm. Den består af 17 7/8 mtl. och har en
areal af 2,152 tunnland, af hvilka endast 4 äro
kärr och sjöar. Adr. Ystad.
Ballersten eller Ranten kallas en på Falan,
vester om Fahlköping belägen stor kullersten,
hvilken har många ihåligheter, som föranledt
antagandet att stenen varit ett offeraltare.
Balsamering kallas de behandlingssätt, som
användas till att mot förruttnelse skydda döda djurs,
och företrädesvis menniskokroppar, med någorlunda
bibehållande af deras ursprungliga form. Den
användes först uti Indien och Egypten, i senare tider äfven
i Europa, dock nästan uteslutande för kongliga och
furstliga lik. Efter all anledning verkställdes den
Egyptiska balsameringen eller mumifieringen med
tillhjelp af rå trädsyra; men denna method hade
alldeles kommit i glömska, och först sedan man i
nyare tider upptäckt trädsyrans utmärkta förmåga
att bibehålla djurämnen, har man kunnat förstå
den för öfrigt temligen tydliga beskrifning af
förloppet dervid, som blifvit lemnad af Plinius.
Intill senare tider verkställdes balsameringen med
tillhjelp af välluktande kryddor och balsamer, hvaraf
namnet uppkommit; men denna method uppfyller
ganska ofullkomligt sitt ändamål. I senaste tider
använder man deremot lösningar af metallsalter,
och torde framför de flesta andra, den af friherre
Berzelius uppgifna och vid balsameringen af
konungarne Carl XIII och Carl Johan samt drottning
Hedvig Elisabeth Charlotta använda methoden, som
består uti kroppens långvariga indränkning uti en i
början svagare, men efter hand mera koncentrerad,
lösning af sublimat (qvicksilfverchlorid) i brännvin, äga
företrädet, emedan kroppens utseende derigenom
föga förändras, fastän den blir nästan stenhård,
och efter all anledning alldeles oföränderlig.
Balsar-fejden. Det fälttåg, som är kändt i
historien under detta namn, ägde rum i Juni 1611.
En del af Jemtland, synnerligast Hede och
omliggande socknar, var tummelplatsen för de
stridande, och i orten omtalas ännu huru en mängd
socknar då blifvit brända och plundrade, både af de
Svenske och de Norrske. Namnet erhöll detta tåg
efter Danske fältherren Baltzar Beck, och tåget
blef sedan länge i Jemtland ansedt för en så
märklig tilldragelse, att folket började derifrån räkna
sina år och händelser. Flere ställen utvisas ännu
på skogarne, der allmogen den tiden haft sina
gömställen.
Balsberg eller Fläskegrafven, en stor håla i ett
berg, beläget i Skåne vid säteriet Robelöf, 1 mil
från Christianstad. Hålans djuphet skall vara 100
famnar. Den säges innehålla 30 skiljda kulor
eller hål. En gammal sägen förmäler, att den i
sagorna ofta omtalade smeden Welint här bott och
haft sin smedja. Berget, som består af kalk och
en art musselskal, har ofta blifvit undersökt af
naturforskare. Senast har herr professor
Forchhammer i geologiskt ändamål (sommaren 1845)
der gjort ett besök. En beskrifning om Balsberg
kan läsas i Linnés Skånska Resa, sid. 84, o. f.
Baltak, annex till Acklinga, beläget i Kåkinds
kontrakt af Skara stift, 3 1/4 mil S.V. från Hjo.
Af dess areal, 3,263 tunnl., äro blott 10 sjöar och
kärr. Hemmantalet finnes upptaget jemte Acklinga,
och folkmängden utgör 496 personer. Adr. Sköfde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
