Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berg - Berg - Berg - Berg - Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och urkalk eller bergkalk, jemte talkschiffer
eller tälgsten; de tvenne sistnämnde inbäddade uti
och på alla sidor omgifna af de förra. På samma
sätt förekomma äfven åtskilliga malmlager
inbäddade uti sjelfva de ofyndiga, d. v. s. ej
malmförande bergarterne, vanligen omgifna eller blandade
med andra fremmande stenarter eller mineralier,
hvilka bilda gångar elle körtlar uti
grundbergsarten. — Öfvergångsberg kallas de, som tillhöra en
yngre bildningsperiod och finnas utbredda öfver
urbergen, eller fylla deras fördjupningar, uti
horizontela lag, den ena bergarten efter den andra, och
alltid i samma ordning sig emellan, så att den
bergart, som på ett ställe ligger ofvanpå en
annan, aldrig ligger på ett annat ställe under denna.
De äro påtagligen bildade genom afsättning af
fasta ämnen ur en vätska, och hafva kring hela
jordklotet bildat sig på de lägsta ställena, och
sedermera genom värmens inverkan hårdnat till
stenmassor, samt innesluta petrifikater af vatten-
och skaldjur. De på detta sätt bildade s. k.
öfvergångsbergarterne äro sandsten, alunschiffer,
öfvergångskalksten och öfvergångslerschiffer, och
finnas lägrade i ofvannämnde ordning, nedifrån
uppåt. — Vulkaniska berg eller bergarter äro sådana,
som i äldre eller ännu senare perioder i smält
tillstånd genombrutit de båda nyssnämnde
bergsformationerna, utbredt sig deröfver och hastigt stelnat,
så att de olikartade mineralierna, hvaraf de
bestå, ej hunnit antaga kristallform, hvilket ännu är
händelsen med lavan, vid de verksamma
vulkanerna. De på detta sätt hos oss förekommande
bergen äro trapp, som, då den har egenskapen att
dela sig i perpendikulära raka skifvor med skarpa
kanter och släta sidor, får namn af basalt,
porfyr och seynit eller granitell. Öfvergångsbergen
finnas någon gång liksom sönderbrutna och
undanvikna åt båda sidor om en derigenom
uppstigande granitmassa, mot hvars sidor de luta sig
i mer eller mindre trubbig vinkel, hvaraf
synes, att nämnde granitmassa, sedan
öfvergångsbergen redan varit bildade, uppskjutit derigenom
i fast form, och hvarföre sådana berg få namn
af uppskjutne granitberg. — Flötsberg eller
flötsbergarter äro bildade under en ännu senare
period, afsatte ofvanpå öfvergångsbergen uti
horizontela hvarf, och således, likasom dessa, genom
afsättning ur en vätska, men utan någon
betydlig medverkan af värme, hvarföre de äro
mycket lösare. De förekomma till stort antal och
innehålla ganska mycket petrifikater. De hos oss
befintliga arter äro isynnerhet kolsandsten,
schiffrig lera, lerschiffer, stenkol, musselkalk, m. fl.,
och finnas i omvexlande lager, samt i obestämd
ordning öfver hvarandra. — Urbergen utgöra
hufvudsakligen våra berg, af hvilka de högsta äro
Sulitelma, Sylfjellen, Åreskutan och Städjan.
Dessa uppskjuta till betydlig höjd ofvanför
öfvergångsbergen, hvilka omgifva deras fot, särdeles
under och omkring de större sjöarne, samt
Östersjön, och betäcka alldeles öarne Gottland och Öland.
På åtskilliga ställen äro öfvergångsbergen
höljda med vulkaniska bergarter, som hindrat deras
annars på många ställen inträffade förstöring
genom vattnets våldsamma inverkan. Af denna
beskaffenhet äro Halle- och Hunneberg, Kinnekulle,
samt bergen i Elfdals, Transtrands och Lima
socknar i Dalarne, och af dessa innehåller Hunneberg
den största massan af vulkaniska bergarter. Af
uppskjutande granitberg är Omberget det
märkvärdigaste, hvarjemte sådana äfven finnas vid
Wetterns östra strand, samt i Dalarne och Jemtland.
Flötsbergen utgöra den öfversta betäckningen
närmast alluvial-lagren, samt grundlaget för en stor
del af slättlandet i Europa; de förekomma hos
oss endast på sydvestra och södra kusterna af
Skåne, men äro annars så väl i geologiskt som
ekonomiskt afseende högst märkvärdiga, emedan
de innehålla den största mängd öfverlefvor från
förgångna skapelser, jemte några ytterst vigtiga
mineralier, såsom stensalt, stenkol och flötsmarmor,
hvilka utgöra flera länders rikaste skatter, men hos
oss nästan helt och hållet saknas. Bergens
ofvanför jordytan uppskjutande delar, hafva, efter deras
första bildning, undergått betydliga förändringar
till formen, och förete det märkvärdiga
förhållande, att de vid östra sidan äro afrundade, så att
inga delar äro skarpkantiga, hvaremot sydvestra
sidan har skarpa kanter och hörn. Derjemte ser
man att de afrundade ställena tillika äro fårade af
raka, parallela, men olika djupa repor eller
refflor, hvilka gå från den afrundade sidan till den
motsatta. Detta förhållande kan isynnerhet iakttagas
på berg, de der vända sin nordöstra sida åt
öppna trakter, såsom sjöar och slätter, hvarföre
dessa få namn af refflade berg.
Berg, en socken, med Lerdala, Timmersdala och
Böja, hör till 2 kl. konsist., och är belägen i
Billings kontrakt af Skara stift, Wadsbo härad och
Skaraborgs län, S.S.V. från Mariestad och O.N.O.
från Skara, 1 1/4 mil N. från Sköfde. Jemte annexet
Lerdala har den en areal af 10,785 tunnland, af
hvilka 750 äro kärr och sjöar. Socknen består af
34 1/2 mtl., och har 1,147 invånare. Adr. Skara.
Berg, en socken, belägen i Munktorps kontrakt af
Westerås stift, Snäfringe härad af Westmanlands
län, 2 1/4 mil V. från Westerås och 1 1/2 mil från
Köping, samt hör till 3 kl. konsist. Socknen
består af 23 3/4 mtl. och har 776 invånare. Af dess
areal, 11,548 tunnland, äro endast 35 kärr och
sjöar. Adr. Strömsholm.
Berg, en socken, jemte Ormesberga, hör till 3
kl. konsist., och är belägen i Norrvidinge
kontrakt och härad, Wexiö stift och Kronobergs län,
2 1/2 mil N. om Wexiö. Dess areal utgör 13,793
tunnland, af hvilka 1,370 äro kärr och sjöar.
Socknen innefattar 40 3/4 mtl. och har 1,230
invånare. Adr. Wexiö.
Berg, en socken, med Åsans kapell, Klöfsjö och
Rätan, hör till 2 kl. konsist., och är belägen i
Jemtlands södra kontrakt af Hernösands stift och
Jemtlands läns södra fögderi, 5 mil S.S.V. från
Östersund. Dess areal, jemte annexernes, är
451,471 tunnland, hvaraf dock 42,000 äro sjöar
och kärr. Socknen ensam består af 36 1/3 mtl. och
har 1,695 invånare. Adr. Östersund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
