Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benö - Bera - Berberis - Berch, Carl Reinhold - Berch, Anders - Beredning, Rikets allmänna ärenders - Berelius, Olaus - Berends, Fabian - Berfendal - Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Benö, en bekant landkänning vid Bråviken i
Östergöthland.
Bera, uppgifves vara namnet på konung Alfs
gemål. Hennes tycke för sin svåger Yngve och
mannens svartsjuka, hvilken hon ännu mera retade
genom den oförsigtiga förklaringen, att Yngves
maka var vida lyckligare än Alfs, föranledde det
dubbla brödramordet. Se: Alf.
Berberis, berberits, surtorn (Berberis vulgaris),
en ungefär 4 fot hög buske, som växer sparsamt
i de mellersta och södra provinserna, ymnigast i
Upland, nära Mälaren. Bären innehålla en betydlig
mängd fri äpplesyra, och begagnas i medicinen,
dels torkade, dels till utpressning af saften, som
äfven kan användas uti hushållet, i stället för
citronsaft. Berberisroten innehåller ett eget gult
färgämne, berberidin, och användes derföre till färgning.
Berch, Carl Reinhold, sekreterare i
antiqvitets-arkivet, kansliråd, adlad, R. N. O., ledamot
af vetenskaps- och vitterhets-akademierna, egnade
sig åt studium af historien och de Nordiska
antiqviteterna, om hvilka han har mycken förtjenst.
Han har utgifvit en mängd skrifter i dessa ämnen,
särdeles i numismatiken. Mest bekanta äro hans:
”Utkast till Gustaf Adolf den Stores, till och med
konung Fredriks historia, i anledning af de öfver
dem slagna skådepenningar”, hvilka utmärka sig
genom sin trohet, tillförlitlighet och nästan
epigramatiska stil. Öfver honom sjelf har man slagit
tre skådepenningar: en af Fehrman, den andra af
Hedlinger och den tredje på Gustaf III:s befallning;
en utmärkelse, hvilken särdeles rörde och
smickrade den hederlige mannen. Född 1706, död d.
22 Dec. 1777.
Berch, Anders, den förres yngre broder,
mindre bekant än den äldre, men likväl förtjent att
ihågkommas, såsom den vetenskapliga
hushållningens och statsekonomiens fader i vårt land. Han
var hos oss, om ej den förste, åtminstone en bland
de förste, som insåg nyttan af en rationel
ekonomi, och utgaf en dissertation derom: ”Om
befordrandet af fäderneslandets välstånd genom
hushållningen.” Denna väckte så mycket uppseende, att
man beslöt upphäfva den gamla professionen i
Romerska lagfarenheten, och i stället inrätta en i
den kommersiella och ekonomiska, hvartill Berch
utnämndes. Han hade förut tjenstgjort i
kommersekollegium, såsom advokatfiskal och sekreterare,
samt i handels- och manufaktur-deputationen vid
riksdagen. Den nya anstalten behagade likväl ej
vännerna af det gamla, hvilka ansågo ekonomien
för en alltför underordnad kunskapsgren, att få en
lärostol vid ett universitet. Berch bibehöll likväl
sin plats till dess han, fyra år före sin död,
utbytte den mot den akademiska räntmästar-befattningen,
hvilken han skötte till universitetets stora
båtnad. Berch utgaf sedan åtskilliga skrifter i sitt
ämne såsom: Sätt att genom politisk arithmetica
utröna länders och rikens hushållning, samt: Inledning
till Allmänna Hushållningen, innefattande politie-,
oekonomie- och kameral-vetenskaperna, hvilka
öfversattes utomlands, och aktades högre än i
författarens hembygd. Född 1711, död 1774.
Beredning, Rikets allmänna ärenders,
inrättades efter säkerhetsaktens antagande (1789),
då riksrådet upphörde. Det var ett embetsverk
eller rättare en kommission, med tillförordnade
ledamöter, för att utlåta sig öfver åtskilliga
administrativa och judiciella mål, innan de till slutligt
afgörande, föredrogos inför konungen. Detta verk
indrogs år 1840, då den senaste förändringen af
statsrådet blef införd.
Berelius, Olaus, en på sin tid omtyckt
predikant, anställd vid Carl XI:s hof, och af honom,
äfvensom af Carl XII, särdeles gynnad. Förtärd
af öfverdrifven själsansträngning och studier,
förföll han ofta i svårmodighet och afled år 1700,
endast 38 år gammal.
Berends, Fabian, kallade sig Berndes,
sedan han blef adlad och friherre; född år 1610,
död 1668, såsom generalmajor. Var en ibland
Carl Gustafs krigare, och anförde, vid stormningen
af Fredriksudde, tredje anfallet vid norra stranden,
och vid tåget öfver Lilla Bält venstra flygeln under
konungens eget befäl. — Hans broder, Johan,
blef landshöfding i Fahlun, president i
kommersekollegium, och utnämndes till öfver-ståthållare i
Stockholm, men dog tolf dagar efter utnämningen,
d. 10 Febr. 1652.
Berfendal, annex under Tossene, beläget i
Elfsysslets norra kontrakt af Götheborgs stift, 3 1/2
mil N.V. från Uddevalla, 3/4 mil från hafvet. Af
dess areal, 3,240 tunnland, äro 175 sjöar och kärr.
Annexet består af 18 3/8 mtl., och har 560
invånare. Adr. Uddevalla.
Berg kallar man de större eller mindre
upphöjningar, som på jordytan bildas af dennas fastaste
delar, sten- och hällearterne, uppresande sig i
större och mindre, mer eller mindre branta, massor
öfver, samt utbredande sig under jord- och vattenytan.
De äro påtagligen bildade under olika perioder och
omständigheter, samt derföre till sin beskaffenhet
olika, och få på grund deraf serskildta benämningar.
— Urberg kallas de, hvilka utgöra likasom sjelfva
grundlaget till de öfriga, och blifvit först bildade
genom en smält massas långsammare stelning,
hvarunder dess beståndsdelar afsatt sig uti mer
eller mindre regelbunden kristallform, samt bilda
aggregater af tydligt olikartade mineralier, och
utgöra tillsammans olika sten- eller bergarter, hvilka
sällan bestå blott af ett mineral och äfven då
nästan alltid innehåller någon fremmande inblandning.
De tre mineralier, som utgöra hufvudmassan af våra
urbergsarter, äro qvarts, fältspat och glimmer, och
bergarterne förekomma, antingen lägrade i
oregelbundna massor, ofta likasom inklämda uti eller
emellan andra bergarter, der de i förra fallet bilda
så kallade gångar, och äro då kristalliniska,
eller ock uti mer eller mindre tydligt regelbundna
hvarf med otydligare kristallinisk textur, samt
kallas schiffer-urbergsarter, då de förra få namn af
massiga eller kristalliniskt korniga. De i våra
urberg förekommande bergarter, urbergsarter, äro
granit, gneis och glimmerschiffer, som bestå af
de nyssnämnde mineralierne, blandade med
hvarandra i olika proportioner, samt uråldrig lerschiffer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
