Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bobbekällan - Boberg, Anders - Bobergs härad - Bobergs kontrakt - Bock - Bock, Hans - Bockasten - Bocken vet att han har horn - Bockhammar - Bockholmssundet - Bockrot - Bocksjö - Boda kapell - Boda - Boda, jernbruk - Bodarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bobbekällan, i Tranås socken af Malmöhus län.
I denna källa skall, enligt gammal sägen, ”menige
man, så i hedendomen, som påfvedömet, offrat och
ännu (1690) envetna qvinnor S:t Hans afton offra
och kasta dijt penningar, eggskal, brödstycken”,
m. m.
Boberg, Anders, professor i Österländska
språken i Upsala, sin födelseort, var en lärd och
aktad akademisk lärare, hvilken isynnerhet stridde
mot Göranssons hypotheser. Född 1678, död 1756.
Bobergs härad, är beläget i andra fögderiet af
Östergöthlands län, samt innefattar följande
socknar: Fornåsa, med Lönsås; Skeppsås, med
Elfvestad; Klockrike, med Brunneby; Krigsberg eller
Christberg; Wallerstad och Ekbyborna. Häradet
består af 276 mtl. och har 8,355 invånare; dess
areal är 77,182 tunnland, hvaraf 8,480 äro sjöar
och kärr. Genom konung Gustaf I:s testamente, år
1560, erhöll hans son hertig Magnus detta härad,
hvilket sedan, genom äktenskapskontrakt af d. 23
Febr. 1611, inrymdes ät hertig Johans gemål,
Maria Elisabeth.
Bobergs kontrakt. Se: Gullbergs.
Bock, är hannen till tama geten (Capra hircus),
hvilken, såsom husdjur, är utspridd i de flesta
länder samt trifves så väl inom polarkretsen som
emellan vändkretsarne, finnes ändock icke så långt
uppåt norden som fåret; men fördrager bättre än
detta de södra ländernas hetta. Se vidare: Get.
Bock, Hans, en gammal Carolin, hvilken redan i
slaget vid Narva var öfver 40 år gammal; men icke
destomindre följde Carl XII genom alla hans fälttåg,
till Pultava, der han blef fången, förd till Tobolsk,
återkom derifrån år 1722, då han fick
överstelöjtnants afsked, men med kaptens pension, 60
daler s. m., och dog 1749, i en ålder af mer än
90 år.
Bockasten. Vid Gjällaberget i Skåne ligger en
stor sten, som fått detta namn af åtskilliga
deruti synliga spår, liknande bockfjät. Det säges, att
en jätteqvinna, stående på Blinkarps Ry (den
högsta granitkullen på söderåsen från Odensjön), med
sitt fläteband slungat en stor sten mot den
nybyggda kyrkan i Färingtofta; men att, under farten,
stenen söndrat sig i tvenne delar, af hvilka den
ena nedfallit vid Gjällaborg, och den andra på
Färingtofta gata, der den ännu utvisas.
Bocken vet att han har horn, ett gammalt
ordspråk, betecknande, att den som är stark,
mägtig, vet att begagna sitt välde.
Bockhammar, jernbruk i Gunnelbo socken af
Westmanland, med 4 härdar. Har 2,333 skepp:d
6 lisp:d privil. smide, med eget tackjern.
Utskeppar på Stockholm. Hammarskatten är 23 skepp:d
6 lisp:d 13 marker. Detta bruk har blifvit anlagdt
af O. Bock, emellan åren 1627 och 1632; men
huru det kommit i grefvinnan Ebba Brahes ägo,
och huru lång tid innan år 1647, är obekant; ty
samma år nämnes, i brukets handlingar, fältherren
grefve Jakob De la Gardie och grefvinnan E. Brahe
såsom dess ägare. Bruket ägdes sedan, tid efter
annan, af M. Christierson, A. S. Edman, grefve
Gyllenborg och J. Bedoire, hvilken sålde det, d. 27
April 1776, för 705,000 daler k. m. åt J.
Ramsell, till hvars afkomlingar det sedan öfvergått.
Bruket tillhör de s. k. Ferna-verken och äges
nu af grefve C. J. v. Hermansson.
Bruksstämpeln: B. H.
Bockholmssundet, ett sund i Mälaren, beläget
vid den s. k. Lill-ön. Genom sundet löper stora
segelleden. Bockholmssund är mycket bekant för
sina vackra utsigter. Här finnes ännu en gammal
byggning, hvilken berättas hafva varit bebodd af
konung Carl XI, under hans lustfärder på Mälaren.
Bockrot, pimpinell (Pimpinella saxifraga), en
mångårig växt, hvilken förekommer allmänt öfver
allt i riket, och hvaraf roten begagnas i medicinen.
Bocksjö, 1 mantal säteri i Undenäs socken,
söder ut åt Tiveden, nära Wettern, blef, genom
öppet bref d. 24 Mars 1595, gifvet af hertig Carl
åt fru Constantia, konung Erik XIV:s dotter.
Säteriet har på senare tider tillhört kammarherren
Steuch.
Boda kapell, annex under Rättviks socken,
beläget i Rättviks kontrakt af Westerås stift, 6 1/2 mil
N.N.V. från Fahlun. Dess areal upptages under
modersocknen. Folkmängden uppgår till 1,972
personer. Adr. Gagnef.
Boda, annex till Brunskog, beläget i Frykdals
kontrakt af Carlstads stift, 4 mil N.V. från Carlstad;
består af 7 1/12 mtl. med 1,570 invånare och har en
areal af 16,802 tunnland, hvaraf 3,250 äro kärr
och sjöar. Adr. Carlstad eller Arvika.
Boda, jernbruk i Enångers socken af Gefleborgs
län, med 4 härdar. Har 2,400 skepp:d
privilegieradt smide, med eget tackjern, hvilket smide
utskeppas på Sundsvall och Stockholm.
Hammarskatten: 24 skepp:d. Disponent: E. v. Stockenström.
Bodarne, en socken i Edsbergs kontrakt af
Strengnäs stift, belägen i Grimstens härad af Nerikes län,
6 mil S.V. från Örebro. Socknen hör till 3 kl.
konsist., består af 8 1/4 mtl., har 1,016 invånare,
samt en areal af 17,843 tunnl., hvaraf 1,250 äro
sjöar och kärr. — Här märkes Ramundaboda
eller Romlaboda, hvilket förra namn socknen förut
skall hafva burit; der har af ålder varit
landamäre emellan Nerike och Westergöthland. Man
förmodar att detta ställe bär namn efter den
hedniske kämpen och jätten Ramund, som här skall
hafva ägt sitt hemvist, och hvars grafhög ännu
visas på skogen Tiveden. Här är kyrka,
postkontor, värdshus samt gästgifveri; äfven marknad har
förut hållits derstädes. Konung Waldemar
vistades här år 1274 med sin gemål Sophia, då hastigt
en sårad riddare anlände och underrättade
Waldemar, hvilken lagt sig att sofva, om den fara hvari
han nu sväfvade, sedan hans bröder, hertigarne,
vid Hofva slagit och förskingrat den kungligt
sinnade allmogen. Drottningen begaf sig genast
undan till närmaste kloster, som redan då skall
hafva varit anlagdt vid Bodarne, Ramundaboda, der
kyrkan nu står eller vid Lassåna, hvilket ännu vid
reformationen varit bebodt af S:t Antonii-munkar
eller eremiter. — Sedan Sten Sture d. y., d. 5
Jan. år 1520, blifvit sårad i striden på isen vid
Bogesund, nu Ulricehamn, lät han uppställa sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
