Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brahe, Margaretha - Brahehella - Brahehus - Brakel, Gustaf Anton - Brakteat - Brakved - Bramre kistor eller Bramre-Karis kista - Bramsön - Brand - Brandaborg - Brandförsäkring - Brandklipparen - Brandstad - Brandstorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att fru Margaretha skändligen bedragit honom, och
vände sig med klagomål till enkedrottning Hedvig
Eleonora och Pehr Brahe, men under dessa
underhandlingar trädde hon för tredje gången i
brudstol med den unge friaren, hvilket så fortörnade
den gamle älskaren, att han formligen ämnade
anklaga Margaretha som bedragerska och
landtgrefven som hennes förförare. Han utgaf emellertid en
bok på Tyska, kallad: Den otrogna Margaretha
Brahe, och allmänna tänkesättet gjorde åtlöje af
de båda giftaslystne gråhåringarne. Ett år
derefter dog den gamle häftige friaren och sju år
derefter Margaretha, hvarefter den unge landtgrefven
ingick i nytt äktenskap med en tjugufyra-årig
hertiginna af Kurland.
Brahehella, var fordom ett lustslott, uppbygdt
af riksdrotset Pehr Brahe d. y., och beläget 1/8
mil från säteriet Näs i Adelöfs socken af
Småland, på en hög tvärbrant klippa, vid stranden af
sjön Noen. Det är afritadt i Dahlbergs Suecia
Antiqua et Hodierna. Ruinerna af denna
byggnad, nu omgifna af granskog, äro temligen väl
bibehållna.
Brahehus, fordom Gudsbacka kalladt, är numera
blott ett bondhemman, under Wretaholm; men har
fordom tillhört och blifvit uppbygdt af riksdrotset
Pehr Brahe d. y., som här låtit, på högsta
bergskanten, öster om Grenna stad, ofvanför Uppgrenna
by, uppföra ett ansenligt slott, hvarifrån man har
en vidsträckt och herrlig utsigt öfver Wettern,
Wisingsö, Omberg, samt en del af
Westergöthland och Östergöthland. Slottet reducerades till
kronan i 1685, och har sedan stått öde. Numera
synas blott ruiner, sedan det 1708 förstördes
genom vådeld, vid samma tid då Uppgrenna lades i
aska. Vid Brahehus och Westanå hade man
öfverst pä klipporna uppställt kanoner, hvilka skulle
svara, då det sköts från Wisingsborg. En utsigt
af Brahehus finnes i Dahlbergs Sv. Ant. et Hodierna.
Brakel, Gustaf Anton, banko-kommissarie, R.
N. O., född d. 17 Dec. 1782, författare till
åtskilliga skaldestycken, har utgifvit en tragedi:
Oden i Svithiod, uppförd på stora theatern 1826,
samt Wäinämöinen, lyriskt försök i 3 akter.
Brakteat, ett litet tunnt mynt, ofta funnit i
Svensk jord. Det är stämpladt blott på den ena
sidan.
Brakved, brågor, gulbark, sprakved, torte,
tröske (Rhamnns frangula), ett mindre träd, hvilket
förekommer på skogsängar, i hassellundar och
bland alskog nästan öfverallt i riket. Veden
begagnas till smärre snickare- och svarfvare-arbeten,
kolet deraf vid krut-tillverkning, bären och
barken till färgning af gult och brunt, och med
spånor af trädet färgas svarfvade arbeten gula,
medelst gnidning.
Bramre kistor eller Bramre-Karis kista,
är namnet på tvenne mellan Holm och Gunnarsnäs
socknar i Dalsland, uti skogen, befintliga hällkistor.
Folket berättar, att jättar här blifvit begrafna,
äfvensom att ett skogsrå, Bramre-Kari, här haft
sitt tillhåll. En hustru, som var hafvande, gick
en gång förbi detta ställe. Skogsrået kom då fram
till henne, och hustrun tyckte det vara hennes
grannqvinna. De följdes åt ett stycke, och rået
bad henne, att få ”det hon hade under sin barm.”
Hustrun blef förskräckt, skyndade hem, sjuknade
och dog samma natt.
Bramsön, en större, bebygd ö i hafvet, utanför
Hedesunda socken af Gestrikland. Säges blifvit af
drottning Christina skänkt till Harfs by i samma
socken.
Brand i säden, kallbrand, kornbrand, är en svampart
(Uredo caries), hvilken stundom uppkommer på
sädesarter, särdeles i de södra länderna, men någon gång
äfven hos oss, hvarigenom frökärnan förvandlas till
en svart illaluktande massa, och säden sålunda till
större eller mindre del går förlorad; emedan svampen
sprider sig, från några angripna stånd, med
hastighet omkring till flera. Den är egentligen ej inhemsk
hos oss, utan inkommer troligen på utländsk
spanmål, och det är derföre alltid fördelaktigt, att, före
utsåningen, behandla spanmålen med kallt
kalkvatten, hvarigenom svampens på ytan befintliga frön
förstöras, och hindras att utveckla sig.
Brandaborg har fordom varit ett fäste på
Brandholmen i Björkfjärden af Mälaren. Holmen är
ganska hög, och derpå finnas några murlemningar,
hvilka af allmogen kallas jättestenar.
Brandförsäkring. Se: Assyrans.
Brandklipparen. Denne häst, som vunnit en
slags historisk ryktbarhet, begagnades af Carl XI
under kriget i Skåne, och stod sedan på stallet
färdigsadlad, för inträffande eldsvådor i
hufvudstaden. Han följde äfven dess son, från år 1700, i
dess fälttåg och reds af honom i flera
drabbningar. Då slaget vid Pultava var förloradt och den
bår, hvari Carl XII bars, ej längre kunde
begagnas, framfördes Brandklipparen, och på den
räddade sig hjelten undan den förföljande fienden.
Vid kalabaliken i Bender blef det ädla djuret en
del af bytet, men köptes tillbaka från Tartarerne,
fördes till Stralsund, och föll, vid stadens
kapitulation, i eröfrarnes händer, samt igenlöstes äfven
nu. Slutligen dog han i Lund, år 1718, i ovanligt
hög ålder, enligt Fant 42 år, ehuru troligen ännu
äldre, emedan han, i sådant fall, hade varit född
år 1676, men drabbningarna i Skåne stodo åren
1676 och 1677.
Brandstad, en socken, med Åsum, hör till 3 kl.
reg., är belägen i Färs kontrakt och härad af
Lunds stift och Malmöhus län, 3 1/2 mil N. från
Ystad. Dess areal utgör 4,050 tunnland, hvaraf
blott 8 äro sjöar och kärr. Består af 10 3/4 mtl.
och har 930 invånare. Adr. Hörby.
Brandstorp, annex under Daretorp, beläget i
Kåkinds kontrakt af Skara stift, 2 1/4 mil S.S.V. från
Hjo. Kyrkan, byggd på andra sidan om
Hökensås, ej långt ifrån Wettern, är af träd. Då
den s. k. Engelska svetten härjade i Sverige år
1529, hörde hela denna trakt utmed Wettern till
Foglås församling, och då fanns en kyrka på
säteriet Uddeholms ägor, hvilket tillhörde Stenbockska
ätten. Men sedan orten blef grefskap för
Brahe-ätten, lät riksdrotset, grefve Pehr Brahe flytta
kyrkan till hemmanet Brandstorps ägor år 1626,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
