Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bremer, Fredrika - Brendler, Edvard - Brenner - Brenner, Mårten - Brenner, Elias - Brenner, Sofia Elisabeth - Brenner, Henrik - Brenner, Peter Johansson - Bresäter - Brette - Breviarium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nina, m. fl., hvarförutan andra äro serskildt
tryckta, såsom: Grannarna, Hemmet, En dagbok, o. s. v.
Svenska akademien har tvenne gånger och senast
1844, såsom aktningsbevis, tilldelat henne sitt pris.
Hon har, genom en uppmaning till allmänbeten år
1843, sökt befordra inrättandet af
räddningsanstalter för fattiga och vanvårdade barn. Hennes
arbeten äro öfverflyttade på flera språk, och äfven
i Nordamerika hafva öfversättningar af dem
utkommit.
Brendler, Edvard, en ung, förhoppningsfull
kompositör, som döden alltför tidigt bortryckte d.
16 Aug. 1831, vid endast 30 års ålder. Hans
förnämsta arbeten: musiken till Lidners Spastara,
och till större delen af operan Ryno, vunno
mycket bifall, samt väckte hos alla tonkonstens
vänner förväntningar, hvilka det likväl ej tilläts
honom att uppfylla.
Brenner. Med detta namn äro flera personer
mer eller mindre bekanta i Svenska historien. De
förnämsta af dem äro:
Brenner, Mårten, assessor i Svea hofrätt,
revisions-sekreterare och adlad, en lärd embetsman
och språkkännare, som författat orationer på
Latin och Grekiska. Född 1626, död 1675.
Brenner, Elias, assessor i antiqvitets-kollegium,
hvars ritare han förut varit, äfvenledes adlad, känd
genom sitt arbete: Thesaurus Numorum
Sveo-Gothicorum, en afritning af Svenska mynt, hvilket verk
utgafs pä allmän bekostnad, och användes såsom
skänk till fremmande hof, äfven till schachen i
Persien. B. var en utmärkt miniatyrmålare och
hade tillbud, att, såsom sådan, gå i Franske
konungens tjenst, men föredrog att qvarstanna inom
fäderneslandet. Var äfven en grundlig fornforskare.
Füdd 1647, död 1717. Hans fru
Brenner, Sofia Elisabeth, född Weber, ett
lärdt och vittert fruntimmer, har skrifvit poemer,
både på Svenska, Latin och andra språk, hvilka
dock sakna all högre snilleflygt. De gjorde
mycket uppseende på sin tid, men hafva numera
märkvärdighet endast i litterär-historiskt hänseende. Hon
sjelf yttrar sig ganska blygsamt om dem: att de
sett dagsljuset blott till följd af hennes mans
önskan. Född år 1659, död d. 14 Sept. 1730.
Hennes skrifter äro: Poetiska Dikter, utgifna dels
under hennes lifstid, dels efter hennes död, samt Kristi
pinos historia, rimvis betraktad.
Brenner, Henrik, assessor i
antiqvitets-kollegium och kongl. bibliothekarie, en grundlig
Orientalist, följde Fabricius på dess beskickning till
Persien år 1697, qvarstannade der, för att
ledsaga det Persiska sändebudet, som skulle afgå till
Sverige; men hade den olyckan, att komma till
Ryssland år 1700, just då kriget med Sverige
utbrustit, och blef der qvarhållen, i en sträng
fångenskap, ända till freden i Nystad. Efter hemkomsten
derifrån befordrades han till kongl. bibliothekarie,
men var så försvagad till helsan, att han aldrig
mera återfick henne. Född år 1669, död år 1732.
Har utgifvit några afhandlingar om Armenien samt
om åtskilliga andra Asiatiska länder.
Brenner, Peter Johansson, prost och
kyrkoherde i Wasa, hade varit garnisonspastor i
Narva, fången derstädes vid stadens öfvergång,
flyttad till evangeliska kyrkoherde-beställningen i Azow
och Taganrok, hvilken han i fyra år bestridde,
men förd till Moskwa och der fängslad, man vet
icke af hvad orsak, sedermera anställd vid
Lutherska församlingen derstädes, kom till Riga år 1710,
begaf sig till Carl XII i Bender, och predikade
derstädes, just då kalabaliken började, samt
utnämndes, efter hemkomsten till Sverige, till
kyrkoherde i Wasa, hvilket embete han likväl aldrig
tillträdde. Han tyckes hafva varit af ett oroligt
lynne och en tvetydig karakter. Redan under
slutet af Carl XII:s regering framkom han med
angifvelser om hemliga stämplingar, hvilka skulle
varit å bane, och hvarföre han beskyllde
åtskilliga högt uppsatta personer. En lika angifvelse
förnyade han under Ulrika Eleonora, men utan någon
framgång. Tvertom väckte han misstankar mot
sig sjelf, och, för att undvika deras följder,
rymde han till Köpenhamn, ingick der i förrädiska
anläggningar med Danske och Ryske ministrarne,
lofvade att åt dem öfverlemna Landskrona fästning,
och skulle afresa till Petersburg, för att vidare
fullfölja sitt företag. Gripen i Hamburg, på
Svenske residentens begäran, fördes han till
Stockholm, insattes i samma fängelse som baron Görtz
bebott, ställdes inför en af ständerna tillsatt
kommission, dömdes till döden och halshöggs, utanför
Skans tull, d. 4 Juli 1720, i en ålder af 43 år.
På afrättsplatsen höll han ett ganska kraftfullt och
väl sammansatt tal, hvilket, i förening med de då
rådande partitvisterna, hos mången väckt den
förmodan, att han fallit ett politiskt offer för hatet
och kabalen. Sjelf erkände han likväl, att han
blifvit rättvist dömd efter Sveriges lag.
Bresäter, annex till Björsäter, beläget i Kinna
kontrakt af Skara stift, 1 1/2 mil S.V. från
Mariestad, 1/2 mil från Wenern; består, jemte annexet
Lugnås, af 30 1/2 mtl. och har 450 invånare; dess
areal utgör 3,263 tunnl., af hvilka 35 äro sjöar
och kärr. Adr. Mariestad.
Brette, har fordom, en ganska kort tid, varit en
stad, belägen i Wassenda socken af Wenersborgs
län, vid ändan af sjön Wassbotten, 1/2 mil söder
från Wenersborg. I jorden finnas ännu tecken af
gator, ugnar och källare. Danskarne lägrade sig
här under kriget år 1612. Staden fick
privilegier af konung Gustaf Adolf år 1620. En graf
och vattuledning tillernades 1635, emellan Brette
och lilla Edet. Brettes borgerskap flyttade, efter
befallning år 1642, till Wenersborg, hvilket då
anlades, emedan stadens inskränkta läge och
Wassbottens uppgrundande, till olägenhet för sjöfarten,
gjorde det nödvändigt, att komma närmare till
stadens större vatten. Brette var en af de städer,
uti hvilka Danskarne förunnades frihandel, genom
traktaten i Sjöred år 1624.
Breviarium, en andaktsbok för katholska
kyrkan. Den innehåller korta utdrag ur bibeln,
kyrkofäderna och helgon-legender, jemte böner och
hymner, m. m. Namnet betyder förkortning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
