Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Breviarium - Brevik - Brickarhufvud - Brigader - Brigitta eller Brita - Brigittas dag - Brigittiner-orden - Brimer - Brimshus - Brimsisten eller Brömsestenar - Bring, Erland Samuel - Bring, Ebbe Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammandrag. Ett breviarium är egentligen bestämdt till
dagligt asketiskt bruk.
Brevik, annex till Grefbeck, beläget i Kåkinds
kontrakt af Skara stift, 1 3/4 mil N.N.O från Hjo,
vid Wettern, 1 1/2 mil från Carlsborg; består af 18
mtl. och har 1,000 invånare. Dess areal utgör
10,368 tunnland, hvaraf 325 äro kärr och sjöar.
Adr. Hjo.
Brickarhufvud, ett i Norrland bekant namn på
en upptågsmakare, hvars befattning är att vid
bondbröllop, särdeles andra och påföljande
dagarne, underhålla sällskapet med hvarjehanda lustiga
tillställningar. Denne oundgängelige gäst kallas
på andra orter Stabbgubbe. Ju vanskapligare en
sådan spökat ut sig, och dess flera löjliga upptåg
han haft, desto mera har han behagat sällskapet;
hvarföre ock en sådan bröllopsnarr, utom
välplägning, äfven får brudgåfvor. I förra tider skall
han äfven följt med brudskaran till kyrkan; men
som deraf ofta uppkommit förargelse under
gudstjensten, har denna sed blifvit afskaffad.
Brigader. Före Gustaf Adolf den Stores tid
uppställdes infanteriet i stora s. k. tertier, massor
af flera tusen man, svåra att röra och snart
bragta i oordning. I deras ställe inrättade Gustaf Adolf
de s. k. brigaderna, dels hela af 2,016 man, dels
halfva af 1,008, hvilka bestodo af smärre
divisioner musketerare och pikenerare, ställda på
korta afstånd från hvarann, så att de lätt kunde
inbördes understödja hvarandra. Häraf blef
sedermera den namnkunniga Gustavianska kolonnen.
Brigitta eller Brita, den heliga, dotter af
Uplands-lagmannen Birger Pehrsson till Finnestad, af
Brahe-ätten, var, näst Erik den Helige, Sveriges
förnämsta helgon, men i den katholska verlden
mera ryktbar än han samt ett af Romerska
kyrkans mest ansedda qvinliga helgon. Hon lärer
hafva varit född år 1303. Endast 13 år gammal
giftes hon med den 18-årige Ulf Gudmarsson,
sedermera lagman i Nerike och blef moder för åtta
barn. Benägen för andakts-öfningar, lifvad af ett
fromt nit och hängifven åt allt det svärmeri, som
deraf kunde alstras, ingaf hon äfven småningom
sin man enahanda tänkesätt, hvilka för öfrigt
voro tidens allmänna. Efter en resa, som begge
företagit till S:t Jagos graf i Compostella och
andra heliga orter, skiljde båda makarne sig åt i
säng och säte, och gingo in i hvar sitt kloster,
der Ulf Gudmarsson afled år 1344. Nu inträdde
hans enka åter i verlden, började hafva syner och
uppenbarelser, öfverträffade alla andra i
andaktsöfningar och späkningar, och blef snart ansedd för
ett helgon. Hon predikade, varnade, bestraffade
och skonade dervid ingen, icke en gång konung
Magnus Smek, med hvilken hon var i skyldskap.
Hennes spådomar och straffpredikningar föreföllo
honom ofta besvärliga, hvarföre han också
stundom på skämt frågade hennes son, Birger Ulfson,
som vistades vid hans hof: ”Hvad månne din
moder, vår fränka, i natt har drömt om oss?” År
1346 lemnade hon Sverige, reste omkring i
Europa, emottogs med mycken aktning af påfven och
allestädes hvart hon begaf sig, gjorde år 1372
en färd till Jerusalem och afled, vid återkomsten
derifrån, i S:t Laurentii kloster i Rom, den 23
Juli 1373, i en ålder af 70 år. Många underverk
tillskrefvos hennes lik och hennes uppenbarelser
fylla ett tjockt band. Detta oaktadt fördröjdes
hennes kanonisation i 18 år, till d. 7 Okt. 1391,
då den försiggick med många högtidligheter. Hon
hade, under sina sista lefnadsår, börjat bygga ett
kloster i Wadstena, hvilket blef stammen för den
andeliga orden hon stiftade, och spridde sig till
många Europeiska länder, under namn af
Brigittiner-orden. Fyratio kloster lära hafva tillhört
densamma i och utom Sverige.
Brigittas dag, S:t, har under katholska tiden
blifvit firad d. 7 Okt. som en högtidsdag, till
minne af ofvannämnde Brigitta.
Brigittiner-orden. S:t Brigitta stiftade denna
orden efter S:t Augustini reglor, men kallade
henne S:ti Salvatoris orden, emedan, efter hennes
föregifvande, Frälsaren sjelf skall hafva densamma
för henne uppenbaradt. Orden konfirmerades ej
förr än år 1363, af påfven Urban V, och hade
den blott ett kloster i riket nemligen i Wadstena,
men utom landet funnos sådane i Nådendal,
Danzig, Florens, Reval, Rom och andra orter.
Brimer (mythol.), så hette den salen i Gimle,
der de tappre skulle, efter döden, få dricka ett
kosteligt mjöd. Man ser deraf, att en stark och
rusande dryck ansågs hos de gamle Skandinaverne
bland ett af hufvudvilkoren för sällhet och trefnad.
Brimshus. Se: Brömsehus.
Brimsisten eller Brömsestenar. Man har haft
anledning till tvifvel, om stenarne på holmen vid
nuvarande Brömsebro, äro de rätta Brömsestenar,
som från urminnes tid utgjort gränsmärke
emellan Sverige och Danmark, och hvilket man förut
antagit. Men på bäckens södra sida och byn
Tombäcks ägor, ungefär en half mil längre upp utmed
Brömsebäck, förekommer en flat häll eller
klippa, något höjd öfver jordbrynet, hvilken allmänt
kallas Brömsehall, och på bäckens norra sida å
Mellan-Appleryds ägor, midt emellan tvenne kärr,
de s. k. Brömskärren, en stor jordfast, fem alnar
hög, ganska vidlyftig sten, som af folket kallas
Brömsen. Denna torde vara den rätta Brimsisten,
som i alla gamla handlingar omtalas, så vida det
icke uttryckligen heter att stenen restes till
gränsmärke, utan att endast linjen gick igenom
densamma. Ännu längre upp på Blekingska sidan och
hemmanet Björkelycke utmark, förekomma två
hällar på en höjd, om hvilka allmogen berättar att
tvenne konungar der en gång afslutat fred.
Bring, Erland Samuel, brorson till
Lagerbring, hist. professor vid Lunds universitet, en
utmärkt mathematikus. Född 1736, död 1798.
Bring, Ebbe Samuel, historiarum professor i
Lund, född d. 24 Juli 1785, blef år 1821 filos.
theoret. professor, men utan lön, så att han först
två år senare fick en adjunkts-lön och år 1830
ordinarie professors-lön. Har sedermera blifvit
flyttad till den historiska professionen. Han har
utgifvit Grunderna till Svenska Civil-lagfarenheten;
Om vallfarterna och korstågen från Skandinavien till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
