Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Budkafle - Budle - Bugge eller Buggo - Bugge - Bukfotingar - Bulla - Bullaren - Bullernæsius, Nils - Bulsjö-ån - Bultjern - Bulvan - Bunge - Bunkeflod - Bur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fordomdags varit ristade runor, hvilka kortligen
innehöllo ärendet. När runorna kommo ur bruk
inskuros så många skåror, som de skulle efter lag böta,
hvilka fällde budkaflen eller försummade dess
fortskaffande. Deraf härleder sig det kända
talesättet: ”skära upp budkaflan.” Ännu i Gustaf I:s
tid voro snörade och brända budkaflar i bruk
hos allmogen. Stundom kringsändes pilar. Blef
någon, som uppbådades, utan lagliga orsaker
hemma, dömdes han fredlös öfver hela riket och
förlustig sin egendom, stundom uppbrändes hans
hus och han ansågs som en vekling. Den som
först gaf fiendens ankomst tillkänna blef
hederligen belönt, och om han varit landsförvist
återvann han sina borgerliga fri- och rättigheter. Af
budkaflens skapnad kunde man lätt inse, i
hvilket hänseende den kringsändes. Då allmogen
sammankallades till en rättegång, att döma öfver
något begånget mord, var budkaflen gjord som ett
svärd eller yxe; men som ett kors, då någon
lagfördes för brott emot Guds dyrkan. Den
fortskaffades man från man. Frälsepersoner besvärades ej
dermed. När budkaflen kom söder in i byn skulle han gå
norr ut, och från öster till vester, och gifvas
husbonden i hand, och var han ej hemma, kunde han
lemnas åt hustrun eller äldre barn; men ej till
öfvermage och litet velande. Var ingen hemma
sattes han i stugan öfver bondens säng eller vid
dörren, att den vid hemkomsten genast måtte synas
och skyndsammast fortskaffas. — Rikets allmoge
åligger ännu den skyldigheten, att framskaffa
budkafle. Sådan får nu ingen annan än kronobetjent
utfärda, och det endast i lofliga ärender, och vid
tillfällen, hvilka erfordra mycken skyndsamhet, såsom
skogseld, skallgång, o. d. Budkafle bör utmärka
ärendet, tiden när den utfärdas, hvartut den skall
framskaffas och hvarest den skall stanna. Den
bäres från gård till gård, utan afseende på större
eller mindre mantal, och får den ej nedläggas, vid
10 dalers bot.
Budle (mythol.), en konung, fader till konung Atle
och sköldmön Brynhildur.
Bugge eller Buggo omtalas såsom anförare för
Småländningarne, då de, år 1318, uppreste sig mot
konung Birger.
Bugge. En s. k. knape med detta namn skall
hafva lefvat i Småland. Till honom togo
bönderne sin tillflygt, då de ej längre kunde uthärda de
odrägliga skatterna, och valde honom till sin
konung. De blefvo likväl snart öfvervunne af den
verklige konungens, Birger Magnussons, krigsfolk,
och deras höfding slagen.
Bukfotingar, kallas de till blötdjurens andra
eller djurrikets 9:de klass hörande djur eller de
egentliga snäckdjuren, hvaraf en del äro nakna,
d. v. s. hafva skalet inom manteln, de öfriga
hafva skalet vridet i spiral, hvars vridningar
antingen ligga i samma plan, då snäckan kallas platt,
eller bildande en uppåt spetsig kon, då den
kallas tornlik, eller också ej slular tillsammans i
midten utan bildar der en fördjupning, då den kallas
naflad. Vridningen går vanligen åt höger, likväl
hos några slägter åt venster, i hvilket fall de
få namn af venstersnäckor. Skalen äro hos några
utländska arter, isynnerhet de tropiska, utmärkt
sköna, men detta är ej händelsen med de hos oss
förekommande.
Bulla (Isl. Bolli), ett fordom öfver hela Norden
mycket brukligt dryckeskärl, hvilket ännu
begagnas på åtskilliga orter, såsom Bohus län, Dalsland
och Norrland. Bullan är alltid af träd och försedd
med prydnader. I gamla handlingar omtalas
ryktbara dryckesbullar, som hade namn efter socknen
eller stället der de funnos. I vissa delar af
Dalsland är ännu brukligt, att brudgummen skänker åt
bruden på bröllopsdagen en dryckesbulla, vanligen
försedd med hennes namn. — Om detta
dryckeskärl påminner i öfrigt ett gammalt nu icke mera
brukligt Svenskt ordspråk: ”betselbulla är
vännedryck”, d. v. s. afskedsdryck är vännedryck.
Bullarens härad är beläget i Norrvikens fögderi
af Götheborgs län, och utgöres af Nafverstad
socken med Mo. Häradet består af 82 5/8 mtl. och har
3,715 invånare. Dess areal är 80,098 tunnland,
hvaraf 8,230 äro sjöar och kärr.
Bullernæsius, Nils, kyrkoherde i Odensala i
Westmanland, känd genom en år 1609 tryckt skrift
kallad: En echteskapz Brudecrantz medh åtta
Dygderosor til hoopa fletat af Nicolao Bullernæsio.
Bulsjö-ån i Ydre härad af Östergöthland, är 1 1/2
mil lång och sjöarne Östra- och Vestra-Lägarns
utlopp i Sommen. I denna å finnas perlmusslor.
Bultjern, kallas ett slags smalt stångjern, som
smides under knipphammare, och användes
isynnerhet till flera slags bultar vid skeppsbyggnad,
och förekommer, åttkantigt, rundt och
sexkantigt af minst 5/8 och högst 1 3/8 tums diameter. Se:
Jern.
Bulvan. För att på senhösten kunna skjuta
orrar, uppstoppas en orrtupp, eller ock gör man
helt enkelt en orrtuppsfigur af kläde eller måladt
träd, och uppsätter den på en stång, hvilken
fastbindes nära toppen af en björk, så att den synes åt alla
sidor. Denna figur kallas bulvan, och i dess
grannskap befinner sig jägaren, då några personer från
andra sidan långsamt uppskrämma orrarne, hvilka
då flyga till sin falske broder och finna döden för
det mordiska skottet.
Bunge, annex till Ruthe, beläget i Wisby stifts
norra kontrakt, 5 mil N.O. från Wisby, vid
hafvet. Socknen består af 8 1/4 mtl. och har 325
invånare. Kyrkan skall vara byggd år 1135, är
ganska vacker och har 2:ne marmorpelare. Der
förvaras några helgonbilder af träd. Af socknens
areal, 6,526 tunnland, äro 96 sjöar och kärr.
Bunkeflod, annex till Malmö stads S:t Petri
församling, beläget i Oxie kontrakt och härad, Lunds
stift, 3/4 mil S.S.V. från Malmö, vid hafvet.
Socknen består af 21 1/7 mtl. och har 770 invånare; dess
areal utgör 3,518 tunnland, hvaraf endast 4 äro
sjöar och kärr.
Bur (mythol.), en utmärkt skön man, hvilken fick
sin tillvaro af de saltstenar, dem kon Audumbla
slickade. Han fick sedermera en son, kallad Bör,
hvilken blef fader till Oden, Vile och Ve. Bur
var således Odens farfader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
