Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl, biskop i Linköping - Carl Carlsson - Carl Ferdinand - Carl Filip - Carl Gustaf, prinsar - Carl Gustaf, socken - Carl Gustaf, annex-församling till Kongsäter - Carl Gustafs stad - Carl Gustafs stads jern-manufakturverk - Carl Johan, son af pfaltzgrefven Adolf Johan - Carl Johans kyrka - Carl Johans eller kustförsamlingens kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skall hafva invigt Mariæ kyrka i Westerås till
domkyrka, och låtit lägga en dyrbar marmorsten på
dess högaltare. Dessutom har han invigt 20 under
hans tid byggda kyrkor i Westmanland och
Dalarne, hvarförutan han låtit anlägga fyra stora
vägar från Westerås, och vid hvardera bygga ett
kapell, på det ingen måtte inkomma i domkyrkan,
utan att först hafva förrättat sin andakt i ett af
dessa. År 1267 afsade han sig biskopsembetet,
men användes likväl äfven sedermera i flera
vigtiga förrättningar, och afled först d. 11 Dec. 1283.
Carl Carlsson, son al Carl VIII Knutsson och
Christina, med hvilken han lät viga sig på
sotsängen, omtalas endast såsom död ogift, utan att
man vet något mera om honom.
Carl Ferdinand, son af konung Sigismund och
dess andra gemål Constantia, född d. 13 Okt. år
1613, blef biskop i Breslau år 1625, och dog
1655. (Enligt Sh. Rosenhane.)
Carl Filip, andra sonen af Carl IX och dess
senare gemål Christina af Holstein, född i Revel d.
22 April år 1601, förklarades d. 12 Juli 1610
för hertig af Södermanland, Nerike och Wermland
efter sin fader och bekräftades i denna värdighet
af sin broder Gustaf Adolf år 1613. Genom De
la Gardies segrar blef han år 1611, såsom en
tioårig gosse, vald till tsar i Ryssland, men härmed
var ej något allvar hvarken å Svenska eller Ryska
sidan. Man lät derföre den tretton-årige prinsen
år 1614 afsäga sig denna titulära värdighet. Han
dog ogift i Narva d. 25 Jan. 1622.
Carl Gustaf. Med detta namn finnas tre
Svenska prinsar, döda i sin späda ålder, nemligen:
Carl XI:s yngste son, född d. 17 Dec. år 1686
och död d. 3 Febr. följande året; Gustaf III:s
andra son, född d. 25 Aug. 1782, förklarad för
hertig af Småland och död d. 23 Mars 1783, samt
Gustaf IV Adolfs andra son, titulerad storfurste af
Finland, född 1802, död 1805.
Carl Gustaf, en socken, bör till 3 kl. reg., är
belägen i Westerbottens fjerde kontrakt af
Hernösands stift, Torneå fögderi af Norrbottens län, 2 1/2
mil N. från Haparanda, 18 1/2 mil från Luleå.
Socknen skildes 1782 från Neder-Torneå, och
innefattar öfre delen af samma socken, men utgjorde
förut det så kallade Karunge kapellslag. Kyrkan,
af träd, blef uppbyggd 1745 under namn af
Karunge kapell, till mera beqvämlighet för
deromkring boende allmoge af Neder-Torneå socken.
Hade i början vissa predikningar om året, men
fick sedan en ständig prest, och omsider 1782 d.
18 Dec. Kongl. Maj:ts resolution, att vara serskild
församling med egen pastor. Carl Gustafs socken
innefattar 19 3/4 mtl., räknar 1,540 invånare och
har jemte Neder-Torneå socken en areal af 116,617
tunnland, hvaraf 28,000 äro sjöar och kärr. Adr.
Haparanda.
Carl Gustaf, annex-församling till Kongsäter, är
belägen i Marks och Bollebygds förenade kontrakt
af Götheborgs stift, 5 3/4 mil S.S.V. från Borås,
3 1/4 mil N.O. från Warberg. Kyrkan och socknen
kallades förut Skedeskamma, men genom Kongl.
Maj:ts resolution d. 24 Sept. 1828 erhöll
församlingen, på derom gjord underdånig ansökan,
nådigt tillstånd att förändra socknens och kyrkans
namn till Carl Gustaf. Socknen innefattar 14 3/8 mtl.
och har 910 invånare. Dess areal utgör 14,187
tunnland, hvaraf 2,350 äro sjöar och kärr. Adr.
Warberg.
Carl Gustafs stad. Se: Eskilstuna.
Carl Gustafs stads jern-manufakturverk,
bredvid Eskilstuna, på nordvestra sidan om strömmen,
är stort, fördelaktigt och kostbart, hvarest
förfärdigas allehanda nyttiga jernredskaper och
vackra smiden. Detta bruk har blifvit anlagdt i
konung Carl X Gustafs tid, och af honom erhållit
sitt namn. De första privilegierne äro utfärdade
för en Fredrik Rademacher ifrån Riga år 1654,
hvilka förökades åren 1656, 1658 och 1659. Det
har äfven fått förmåner af kongl. kammar- och
kommerse-kollegierna, åren 1657, 1660 och 1661;
af regeringen år 1662 och 1663; af konung Carl
XI år 1688 och af Carl XII år 1716. Någon del
af verkets tillhörigheter försåldes år 1771 åt
Fristads-inrättningen. För anläggningen af ett
kronogevärsfaktori blef Carl Gustafs stads
bruksegendom, år 1812, inköpt af dåvarande ägaren
bergsrådet B. F. Rothoff. Emot slutet af år 1813
började gevärsfaktoriet här att drifvas under ledning
af en serskild kommitté, hvars ordförande var
statsrådet grefve C. Lagerbring. Efter hans död
upplöstes kommittén och faktoriet ställdes under kongl.
krigs-kollegium. År 1823 nedsattes åter en
serskild kommitté, som hade sig anbefalldt att yttra
sig om lämpligaste sättet för faktoriets
bedrifvande. I anledning af kommitténs yttrande blef nu
faktoriet, d. 19 Maj 1824, ställdt under en af
Kongl. Maj:t tillförordnad serskild direktion, och
krigs-kollegii befattning dermed upphörde. Årliga
privil. smidet är 460 skepp:d, som bedrifves af
köpe-tackjern, och hvaraf hammarskatten utgöres
med 4 skepp:d, dessutom har faktoriet 60 skepp:d
frälsesmide. Här finnes ock en stålugn, hvarest
det välkända s. k. klöfverstålet brännes.
Tillverkningen föres ej på våg. Smidesstämpeln är
trenne klöfver.
Carl Johan, son af pfaltzgrefven Adolf Johan
och Elsa Elisabeth Brahe, samt Johan Casimirs
sonson, föddes och dog år 1664.
Carl Johans kyrka. Se: Skeppsholmen och
Törnevalla socken.
Carl Johans eller kustförsamlingens kyrka
är annex till Örgryte socken, och belägen vid
Götheborg, på Elfsborgs kungsladugårds ägor i
nämnde socken och de så kallade Majorna. Sedan
Gamla Amiralitetsvarfs-kyrkan d. 29 Sept. 1820,
genom vådeld uppbrunnit, och Mariæbergs-kyrkan,
uppbyggd 1787, var bristfällig och ej tillräcklig,
förenade sig dessa begge församlingar att uppföra
en kyrka af sten; platsen köptes d. 18 Sept. 1824,
och grunden lades d. 18 Nov. s. å. Församlingen
har fattig-friskola, med vexelundervisning för 200
barn, och räknar 6,200 invånare. Dess areal och
hemmantal upptages jemte moderförsamlingen. —
Vid H. M. konungens senaste vistande i Götheborg,
hade deputerade från Carl Johans församling,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
