Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carnegie - Carnisprivium - Caroliner - Carolinska medico-kirurgiska institutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bruken, porterbryggeriet, det egentligen enda af det
slaget, ej blott i Sverige, utan i hela norra
Europa, der tillverkningen år 1842 uppgick till 12,000
oxhufvud, samt 337,500 helbuteljer och 225,000
halfbuteljer, och sockerbruket, det största i riket,
vid hvilket tillverkas årligen 4 millioner skålp.
socker och 2 millioner skålp. sirap. C. har
äfven på egen bekostnad inrättat en skola för sina
talrika arbetares barn.
Carnisprivium. I bref och handlingar under
medeltiden betecknas härmed fastetiden, fastan.
Caroliner. Med detta namn förstår man Carl
XII:s krigare, och många af desse, som uppnådde
en hög ålder, betraktades af det yngre
slägtet med nästan samma vördnad, som de sjelfva
vid alla tillfällen yttrade för hjeltekonungen. —
Caroliner var äfven namnet på ett silfvermynt,
svarande mot en fjerdedels riksdaler, hvilket dock
kom ur rörelsen i medlet af förra århundradet.
Carolinska medico-kirurgiska institutet.
Då några af hufvudstadens läkare, doktorerne
Durietz, Below, Wattrang och Gripenflyckt år 1663
grundlade den medicinska korporation, som samma
år erhöll privilegier och namn af collegium
medicorum, så låg det i planen för denna stiftelse, att
på en gång vara en undervisnings- och
pröfnings-anstalt samt medicinal-styrelse. I denna riktning
fortgick detta collegium under en längre tid, till
dess behofvet af serskilde lärare i de vigtigare
undervisningsämnena påkallade inrättandet af egna
lärostolar, hvarigenom efterhand ett med collegium
förenadt läroverk uppstod. — I de konstitutioner,
som konung Carl XI år 1688 utfärdade, ålades
collegium, som då fick namn af collegium
medicum, ej endast inseendet öfver medinalverket, ntan
det erhöll äfven åliggandet, att anställa examen
medico-practicum med alla de in- och utländske
läkare, som önskade att utöfva medicinsk praktik
i hufvudstaden, äfvensom med dem hvilka skulle
anställas såsom provincial-medici eller stadsläkare
i provinsstäderna. I samma stadgar anbefalldes
inrättandet af ett anatomi-hus, der ”icke allenast
de uti medicina studerande, utan också chirurgi
måtte hafva lägenhet till så mycket bättre öfning,
vettskap och erfarenhet i detta studii genere att
exercera”; jemväl uppdrogs collegium tillsynen af
det botaniska studium, med afseende på odlingen
af medicinalväxter. — Urban Hjärne, som redan
år 1675 blef ledamot af collegium, anlade, så
vidt man vet, det första ”laboratorium chymicum”
härstädes, äfvensom en botanisk trädgård. Johan
van der Hoorn gaf undervisning i
barnförlossningskonsten, och anatomien demonstrerades än af den
ene, än af den andre bland kollegiets ledamöter.
En anatomisk profession inrättades år 1716 och
till densamma utnämndes doktor Magnus Bromell.
Denne var liksom Urban Hjärne en för sin tid
särdeles skicklig kemist, och båda blefvo till följe
häraf jemväl anställda såsom assessorer i
bergskollegiet, i följd hvaraf äfven det kemiska
laboratoriet en tid var gemensamt för de båda
kollegierne, men det användes sedermera förnämligast
för metallurgiska undersökningar, och blef då
underordnadt ensamt bergskollegiet. När göromälen
i detta embetsverk mer och mer drog Bromells
verksamhet från läkarebanan, så lemnade han den
anatomiska professionen, och de anatomiska
föreläsningarne bestriddes derpå en lång tid af collegii
medici assessorer. Först år 1749 utnämndes en ny
anatomiæ-professor, nemligen doktor Abraham Bäck,
hvilken redan en tid bestridt föreläsningarne. Han
frånträdde dock efter kort tid denna
lärare-befattning, när han år 1749 blef utnämnd till konungens
tjenstgörande lifmedikus. Den anatomiska
undervisningen öfvertogs nu åter af collegii medici
assessorer och bestriddes af dem ända till 1756. Först
detta år blef ordentlig lön på stat anslagen och
lärostolen bestämd för anatomi och kirurgi
gemensamt. Den förste innehafvaren af detta embete var
doktor Roland Martin, hvilken innehade detsamma
till 1779, sedan han år 1763 till sitt biträde
erhållit en prosektor. (Den förste prosektorn var
Magnus Hedin, förut anställd såsom lärare vid den
kirurgiska societetens undervisningsanstalt.) Martins
efterträdare var doktor Lars Christian Tingstadius,
anatomiæ- och chirurgiæ-professor år 1779, som
beklädde detta embete till 1793, då hans adjunkt och
prosektor Anders Johan Hagström, adlad
Hagströmer, dertill blef utnämnd. År 1761 inrättades tvenne
nya professors-embeten vid collegium medicum,
nemligen en i historia naturalis och farmaci, samt en
i ars obstetricia. Föreläsningar i ars obstetricia
hade väl redan i slutet af 1600-talet blifvit
hållna af van der Hoorn, samt senare af assessorerne
i collegium medicum Nordenheim, Alstrin och Elff;
men doktor David Schultz, adlad Schultz von
Schulzenheim, var den förste artis obstetriciæ professor
på stat. Han innehade detta embete från 1761 till
1778, då han på begäran derifrån erhöll afsked.
Hans efterträdare doktor Johan Kraak förestod
embetet endast till 1781, hvarefter detsamma öfvertogs
af doktor Jakob Alm, hvilken innehade professionen
till 1822, då den mottogs af doktor Per Gustaf
Cederschjöld.
Redan 1765 tillstyrkte riksens ständer
inrättandet af en adjunktur i barnförlossningsläran.
Tjensten blef dock icke tillsatt förr än 1767 och
tilldelad doktor Carl Ribe, adlad Riben.
Den naturhistoriskt-farmaceutiska professionen
tillsattes äfvensom den obstetritiska år 1761. Den
förändrades senare till en profession för naturhistoria,
medicin och farmaci, och finnes under denna
benämning upptagen i 2:dra paragrafen uti instruktionen för
collegium medicum af år 1797. Redan i kongl.
brefvet af år 1663, och yttermera uti collegii medici
privilegier af d. 30 Okt. 1688 heter det: ”Det
skulle ock tjena till medicinæ studii practici
märkeliga befordran, om de medicamenter, som nu med
omkostnad och risico ifrån fremmande land
inbringas, och elliest här i landet växa och till fångs
äro, måtte här anskaffas och elaboreras; och så
framt af våre inquilinis kunde finnas några
succedanea, i stället för andra simplicier ifrån vidt
belägne orter hit förskrifne, skulle derigenom
omkåstnaden besparas och landsens egna varor cultiveras.
Hvarföre drage vi till Collegium Medicum den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
