Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carolinska medico-kirurgiska institutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nådige tillförsikt, att det varder sig sådant låtandes
vara anbefallat, och med Överståthållarens
medverkan och hjelp tillser, huruledes botanicum studium
här hemma i landet tillfyllest excoleras kan, och de
personer därtill befordras, som till sådant fallne äro,
och medicinæ practicæ, med örters tillskaffande
kunde handen räckia.”
Den förste professorn vid ifrågavarande lärostol
var doktor Peter Johan Bergius, hvilken innehade
densamma från 1761 till 1790. Dess förste
adjunkt var Erik Tuwén, som 1760 utnämndes till
præfectus vid botaniska trädgården på Kungsholmen
samt 1761 till historiæ naturalis och botanices
demonstrator. Bergius efterträddes af doktor Anders
Sparrman, som lemnade professionen år 1803, då
den mottogs af doktor Konrad Quensel, hvilken dog
ganska ung år 1806 och efterträddes af Jakob
Berzelius, som af konung Carl XIV upphöjdes till friherre.
— Ofvannämnde trenne lärostolar lydde omedelbart
under collegium medicum, hvilket redogjorde för
deras verksamhet inför ständerna. I dessa redogörelser
af år 1765 förekomma serskilda berättelser från
hvardera af de tre professjonerna, neml.: 1:o af artis
obstetriciæ professorn & directorn d:r David Schultz,
inlemnad till collegium medicum d. 7 Jan. 1765; 2:o
af anatomiæ & chirurgiæ professorn d:r Roland
Martin i Sept. 1764, om anatomi-inrättningen i
Stockholm; 3:o af botanices & pharmaceutici professorn
d:r Bergius. Af dessa berättelser inhemtas, att
föreläsningarne, som höllos i tvenne terminer lika
med dem vid universiteterna begagnats både af
medici och kirurger, samt Bergii tillika af
farmaceuter. Artis obstetriciæ professorn läste serskildt
tvenne timmar i veckan för barnmorskorna. Bergius
yttrar i sin berättelse bland annat följande: ”Hvad
nytta dessa föreläsningar gjort, kan nogsamt finnas
af det jag alltjemt haft ett talrikt auditorium, ej
allenast af de studiosis medicinæ, som enligt kongl.
reglementet förbindas, att vid serafimer-lazarettet
någon tid uppehålla sig innan de undfå
provincial-medici-beställningar, utan ock af andra unga
studiosis; men isynnerhet af de många här i staden
varande fältskärers och apothekares elever och
lärlingar. Utom dess har ock åtskilligt hederligt folk
af hvarje stånd infunnit sig vid dessa publika
föreläsningar, enär örterna om sommaren blifvit visade.”
— ”Beträffande lektionerna, så ha de blifvit hållna
på det sätt, att de årstider, då ej tillgång varit
till friska örter och växter, har materia medica,
så ur djur- som växt- och stenriket förklarats för
ungdomen”, &c. ”hvarefter jag visat dess rätta
förhållande och verkan på menniskokroppen, samt
följaktligen i hvad sjukdomar, praxis och förfarenhet
visat, att det verkligen gagnat. Ändtligen har jag
ock considererat detta simplex pharmaceutice, i
anseende till de præparata, som deraf förnämligast
böra och kunna tillredas” &c. &c. I samme lärares
embetsberättelse af d. 5 Maj 1769 yttrar han
rörande undervisningsämnena vidare: ”men som jag tyckt
det ej göra tillfyllest, att blott underrätta mina
åhörare om simplicium medicinska nytta, så har
jag ock indelat någon tid åt den läran, som
handleder en nybörjare till att rätteligen skrifva
recepter efter de fastställda reglor, som allmänt af
läkare blifvit antagna och godkända. Härigenom
hafva de småningom blifvit ledda på den praktiska
vägen, uppå hvilken de sedan, genom egen flit och
ett uppmärksamt omhugsande, böra sjelfva
framdeles göra de framsteg, som pryda en läkare och
gagna en sjuk. Till dessa vetenskaper har jag
alltid uppoffrat hösten och vinter-terminerna,
äfvenväl vårarne, så länge marken varit bar från växter.”
Schultz yttrar i sin berättelse afd. 7 Jan. 1765:
”Enligt Kongl. Maj:ts befallningar af d. 18 Okt. 1757
och d. 19 Aug. 1761 skola alla medici, som
befordras till praktiska sysslor, tillhållas, att uti
arte obstetricia söka undervisning. Några få hafva
uti vetenskapen gjort vackra framsteg; men de
flesta hafva till dylika ämnen blifvit befordrade, utan
att hafva afhört mina föreläsningar, mycket mindre
hafva de haft något vittnesbörd ifrån mig att uppte.
Chirurgi hafva hittills icke behöft vid deras
befordringar att inlemna något bevis om inhemtad
kunskap i ars obstetricia, oaktadt för dem, enligt
Kongl. Maj:ts förordnande, föreläsningar hållas
likaväl som för medici.” — I samma professors
berättelse af d. 5 Maj 1769 yttrar han: ”Vid mitt
professors-embete har jag efter möjligaste förmåga
bjudit till att uppfylla mina dervid förknippade
skyldigheter. Hvarje vår och höst hafva
offentliga föreläsningar i ars obstetricia blifvit hållna, ej
mindre för medici och kirurger, än för
barnmorske-lärlingar. Jag gör mig det hopp, att de
förstnämnde gagnat de dem gifna tillfällen till insigts
vinnande” &c.
Den anatomiska inrättningen under Martin
sköttes på ett sätt, som för den tiden icke lemnade
något öfrigt att önska. Det var under honom, som
den utmärkte Murray, hvilken sedermera länge
prydde universitetet i Upsala, bildades, äfvensom
Barfoth, hvilken sedermera blef först prosektor och
derefter anatomiæ-professor i Lund. Den förstnämnde
af dessa var en tid prosektor vid anatomiska
inrättningen i Stockholm och bestridde äfven under
Martins sjuklighet de anatomiska föreläsningarne.
Under professorene Martins, Schultz’s och Bergii tid
var det medicinska läroverket i flor; alla tre dessa
professorer utmärkte sig både som lärare och
lärde författare. Samtidigt florerade icke mindre
universiteternas medicinska fakulteter. Upsala ägde
under denna period en von Linné, en Rosén von
Rosenstein, Aurivillius, m. fl. och Lund en
Rosenblad, en Wollin, en Barfoth.
Collegium medicum, så väl som dess läroverk
med lärosalar, laboratorium chemicum, anatomisal,
bibliothek och öfrige samlingar var inrymdt i det
så kallade Kungshuset på Riddareholmen. Då detta
hus år 1802 genom vådeld blef till en stor del
förstördt, så räddades likväl största delen af
bibliotheket och samlingarne. När collegium några
år senare erhöll ny lokal i den förras grannskap,
så erhöll läroverket äfven lärosalar och öfrige
nödiga rum på samma ställe.
Långt före den vetenskapliga medicinens
uppkomst i Sverige handhafdes läkarekonsten och
isynnerhet kirurgien af de så kallade bardskärarne eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
