Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cronhawen, Paul - Cronhjelm, Polycarpus - Cronhjelm, Gustaf - Cronhjelm, Otto August - Cronhjelm, Charlotta - Cronhjort, Abraham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arklimästare. År 1709 återvände han till
Sverige, der han snart befordrades till löjtnant vid
flottan. Vid Rewel tog han, med en bemannad
slup, ett fartyg midt på ljusa dagen och utan
förlust. Året derpå, 1712, var han lika lycklig,
befordrades till kapten och kryssade i Östersjön
för att proviantera de Tyska fästningarna. År
1714 förde han fregatten Phœnix; år 1715
verkställde han en bragd, hvilken karakteriserar honom.
I en slup, med endast 12 mans besättning, i
Preussiska härens åsyn och under Stettins kanoner,
borttog han ett fartyg bestyckadt med 6 kanoner. Med
sju fartyg slogs han i fyra timmar utanför Usedom,
hvilket innehades af fienden, mot 19 Danska skepp,
dref dem på flykten, och, sedan de erhållit
förstärkning, undvek han dem genom en klok
manöver och kom lyckligt till Stralsund. Belöningen
derföre blef 2,000 R:dr och en
kommendörs-fullmagt. Vid Rudön stridde han, på fregatten Kiski,
i två dagar med Danskarne och retirerade ej förr,
än han af 58 man förlorat 36, och ej ägde mer
än sju kulor i behåll. År 1727 blef han adlad
under namnet Cronhawen, och 1741 schoutbynacht.
Efter så många tjenster och belöningar borde han
väl knappast väntat sig det missödet, att, vid slutet
af sin bana, blifva dömd för tjensteförsummelse.
Sådant inträffade likväl, då han, genom
ständernas kommissions utslag af d. 13 Juli 1743,
dömdes från sex månaders lön, för det han, under
Finska kriget, icke noggrannt verkställt
befälhafvande generalens befallning. Denna dom var
likväl förestafvad af samma partisinne, som under
riksdagstiden dikterade så många andra. C. dog
i Carlskrona d. 30 Jan. 1746, barnlös, och den
adeliga ätten utgick med honom.
Cronhjelm, Polycarpus. Kocken Casper
Krumbügel, född i Meissen, införskrefs år 1647 till
Sverige, der han anställdes i tjenst hos drottning
Christina och vann hennes synnerliga ynnest. Hans
son, Polycarpus, blef stamfader för
Cronhjelmska ätten. Året efter föräldrarnas inflyttning till
Sverige, blef han antagen till drottningens
kammartjenare, befordrades till husgerådsmästare och
derifrån till assessor i kammar-revisionen. Här
ådagalade han mycken embetsmannaskicklighet och
adlades år 1674, hvarvid han antog namnet
Cronhjelm, blef år 1690 landshöfding i Skaraborgs län,
samt tre år derefter i Westerås, hvarest han afled
år 1698, i en ålder af 69 år. År 1691 upphöjdes
han i friherrligt stånd och efterlemnade en
ansenlig förmögenhet. Hans söner Gustaf och
Salomon stego ännu högre på befordringsbanan. Den
senare dog år 1725, såsom grefve och riksråd.
Den förre
Cronhjelm, Gustaf, blef under sina utrikes
resor kammarjunkare hos den då minderårige
hertigen af Würtemberg, från hvilken befattning han
följande året, 1687, tog afsked. År 1688
utnämndes han till kammarherre hos den sexårige
kronprinsen Carl, men studerade derunder
lagfarenheten och tjenstgjorde i riksarkivet. Ett
utdrag ur Svenske diplomaternes brefvexling,
hvilket han uppsatt, vann i den grad Carl XI:s
bifall, att han belönade det med en gåfva af 1,000
R:dr, och befordrade honom från endast
uppvaktande till lärare för kronprinsen. Dagen efter
sedan hans fader aflidit, utnämndes sonen till hans
efterträdare, såsom landshöfding i Westerås. Vid
1710 års riksdag utsågs han till landtmarskalk,
under friherre Clercks sjukdom, och utnämndes s.
å. af konungen till hofkansler, kongl. råd,
kansliråd och lagkommissionens ordförande. Dessa
hopade befordringar följdes snart af ännu flera, ty
år 1712 blef han grefve, följande året Lunds
universitets kansler och 1715 första sändebud vid den
tillernade fredsunderhandlingen. År 1718
befordrades han till president i kommerse-kollegium och
följande året i kanslikollegium, d. v. s. minister for
utrikes ärenderna och kansler för Upsala akademi.
Detta kan anses så mycket märkligare, som
Cronhjelm troddes tillhöra oppositionen, och t. ex. vid
frågan om Görtz’s behandling, i rådet satte sig
emot den hårda dom, som öfvergick honom. Då
hans opposition sträckte sig äfven emot Engelska
regeringens planer, föll han i onåd hos
drottningens gemål, sedermera konung Fredrik, och
förvisades hofvet, men insattes kort derefter af
ständerna å nyo i sina embeten. Han måste likväl snart
för andra gången lemna dem, då Horn blef
kanslipresident och De la Gardie chef för
kommerse-kollegium. Såsom skadestånd anslogs honom 3,000 R:dr
i taffelpenningar. Han bibehöll endast kancellariatet
för akademierna, der han blef lika älskad som
vördad och hvarest han, vid förefallande
högtidligheter, offentligen visade sin färdighet i Latinet.
Äfven qvarstod han såsom ordförande i
lagkommissionen, hvars arbeten under hans tid
fullbordades, och till minne hvaraf rikets ständer läto öfver
honom slå en medalj. Afled i Stockholm d. 3 Juni
1737, i en ålder af nära 73 år, fader för 16 barn.
Cronhjelm, Otto August, löjtnant vid
sjö-artilleri-korpsen, född år 1800, dog i koleran år
1834. Ehuru ung, hade denne man redan hunnit
förvärfva sig ett aktadt namn, såsom en ganska lycklig
talare. Vid riksdagen år 1828—30 uppträdde han
vid flera tillfällen, men ännu icke såsom
tillhörande någon afgjord meningsfraktion. Han
utmärkte sig likväl redan då för sitt skickliga föredrag och
sitt rediga framställningssätt, för hvilka
egenskaper han år 1826 gjorde sig känd vid ordnandet
af kommittén till Grekernes understöd. På
riksdagen år 1834 framstod han såsom liberal
oppositionsman, och invaldes i riksgäldskontoret. Hans
talrika vänner gjorde stora insamlingar åt hans,
i knappa omständigheter efterlemnade, enka orh
barn, och läto, år 1835, uppresa en minnesvård
på hans graf å flottans kyrkogård i Stockholm.
Cronhjelm, Charlotta. Se: Berger.
Cronhjort, Abraham, var son till
kyrkoherden i Runstens pastorat på Öland, Laurentius
Andreæ, gick i krigstjenst under namnet Hirsch,
befordrades ända till öfverste för Nerikes och
Wermlands regemente och adlades år 1645, hvarvid
han kallade sig Cronhjort. Hans son, hvilken
äfven hette Abraham, gick vid 14 års ålder, såsom
officer, in vid faderns regemente, hvarifrån han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
