Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Danabäck
- Danaholm
- Danckwardt, Henrik
- Danderyd eller Danneryd, skeppslag
- Danderyds socken
- Danielsson, Anders
- Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Danabäck, i Elfsereds socken af
Westergöthland, utgör nu, från hemmanet Danhult i nämnde
socken, till Bäckarp i Fagereds socken,
länegränsen; men var fordom gränsskillnaden härstädes
emellan Sverige och Danmark.
Danaholm, en ö vid yttersta ändan af Hisingen,
2 mil från Götheborg, 1 mil N.V. från Styresö,
på Brännö ägor, kallas vanligen Liljan eller
Lillan, och lärer i äldre tider hafva utgjort
gränsen emellan Norrige och Danmark. Man har
påstått, att denna holme varit gränsskillnaden
emellan både Sverige, Norrige och Danmark, hvilka
hvardera haft sin andel deraf. Danaholms möte
skall härstädes ägt rum år 951 eller 954. Orsaken
dertill har varit den ständiga tvisten med Danmark
om Skåne, Halland och Blekinge. Konung Björns
son och efterträdare, Olof, gjorde slut på denna
tvist, men till Sveriges skada och sin egen
vanheder, ty han lät, genom sin medregent Emund
Ringsson, då upprätta en gränsskillnad på
Danaholmen, i stöd hvaraf dessa omtvistade orter,
genom uppsatta rå och rör, dömdes ifrån Sverige,
och gick gränslinjen ända till Warnanäs i
Södermöre, 3 mil söder om Kalmar. Mötet på
Danaholm bivistades af Emund, Upsalakonungen, Olofs
medregent, samt af Håkan Adalsten Fostre, konung
i Norrige. Några häfdatecknare förmäla, att det
varit konung Inge i Sverige, konung Erik i
Danmark och konung Magnus i Norrige. Alla tre
konungarne spisade vid ett bord; men hvar och en
satt inom sitt rike. När Emund skulle stiga till häst,
höll Sven Otto i betslet och Håkan i stigbygeln;
så säges det i Westgöthalagen; men i den
Seländska och Skånska tillägges Danmarks konung första
rummet och Sveriges är den som håller
stigbygeln. Huru förhållandet än må vara härmed, fick
Emund icke desto mindre, för sina åtgöranden vid
denna gränsskillnaden, namnet den Slemme.
Gränsstenarne skola ännu vara synliga. Rimkrönikan
yttrar sig om denna gränsskillnad:
Mellan Sverige och Dannemark thenne XII män
Sex stena the satte och the stå ther än,
— — — — — — — — — —
Danaholm skiptas och i Låtta tre,
Sverige, Danmark, Norje hvar sin lott fingo the,
Tå nämdes af Danaholm — — — —
Här utanför är Danafjord. (Se vidare: Emund
Slemme.)
Danckwardt, Henrik, son till
vice-presidenten Danckwardt, hade utmärkt sig vid åtskilliga
tillfällen, bland andra i slaget vid Helsingborg,
der han blef sårad. Han befordrades, såsom
belöning derför, till major vid Hamiltonska
infanteri-regementet, sedermera till öfverst-löjtnant och
slutligen år 1716 till öfverste samt kommendant i
Marstrand. Sedan han, i Juli månad år 1719, utan
allt nödtvång uppgifvit denna fästning, blef han
derföre ställd till rätta, dömd till döden och i
Oktober samma år halshuggen utanför Götheborg.
Danderyd eller Danneryd, ett skeppslag
eller härad i Stockholms läns första fögderi,
omgifver hufvudstaden på norra sidan och har en
areal af 51,446 tunnl., af hvilka 2,528 äro sjöar
och kärr. Det innefattar Kongl. Djurgården samt
fem socknar, nemligen: Täby, Danderyd med
Lidingö, Östra Ryd och Solna. Märkvärdigaste
orterna äro kongl. lustslotten Carlberg, Haga,
Rosendal och Ulriksdal, samt bland säterierna
Bogesund, Djursholm och Rydboholm. I förening med
Sollentuna, Wallentuna, Wermdö och Åkers
härader utgör Danderyd en domsaga. Det består af
134 3/4 mtl. och har 4,264 invånare.
Danderyds socken, med Lidingö, är belägen i
ofvannämnde skeppslag och inom östra Roslags
kontrakt af Upsala stift, 3/4 mil N. från Stockholm,
vid Saltsjön. Kyrkan är byggd af grefvar Banér,
och många af denna grefliga ätt äro begrafna
derstädes. Socknen hör till 3 kl. reg., har en areal af
8,887 tunnland, af hvilka 320 äro sjöar och kärr,
samt räknar öfver 600 invånare. Jemte Lidingö
består den af 24 5/8 mtl. Adr. Stockholm.
Danielsson, Anders. Denne ryktbare
riksdagsman, den mest utmärkte af sitt stånd, under det
nuvarande statsskicket, var född på Bondarp i
Elfsborgs län år 1784. Efter inhemtade
elementarkunskaper, tjenstgjorde han en liten tid såsom
tingsskrifvare, och fick derigenom en kunskap om
lagarne och lagskipningen, hvilken blef honom till
stor nytta under hans framtida offentliga lefnad.
Vid 1809 års riksdag valdes han, ehuru blott 25
år gammal, till ombud för sitt härad, och
utvecklade derunder, jemte mycken lätthet att uttrycka
sig, ett sådant förstånd, skarpsynthet och
frimodighet, att han i hög grad tillvann sig både sitt
stånds och sine kommittenters förtroende. Detta
tillväxte med hvarje ny riksdag, så att ej blott
hans eget härad, utan äfven flera andra, valde
honom till fullmägtig, hvarigenom han slutligen
förde talan för 27 härader, d. v. s. för en
tolftedel af hela Sveriges allmoge. Hans politiska
öfvertygelse var den frisinnade och fosterländska,
hvilken han vid intet tillfälle tvekade att uttala,
och så orubblig den var, så orubblig var äfven
tron på hans goda afsigter, hans oskrymtade nit
för det allmänna, hans fasthet mot hvarje
frestelse, jemväl hos dem, hvilka icke delade hans
åsigter. Hans inflytande var märkbart framför allt
under riksdagarne åren 1828—1830 och
1834—1835, och vid många tillfällen bestämde han
ståndets beslut. Emellan riksdagarne var han
bondeståndets fullmägtig i banken eller diskonterna. Det
utöfver hans tillgångar yppiga lefnadssätt, hvarvid
han vande sig i Stockholm, de utgifter han
gjorde, för att leda och verka på de svaga och
vacklande, nödvändigheten att underhålla många
biträden för de hopade göromålen, tillika med en för
långt sträckt godtrogen hjelpsamhet, förstörde hans
enkla och ordentliga lefnadsvanor, förorsakade hans
ekonomiska obestånd, hade en skadlig verkan på
hans helsa, och lade honom i grafven, d. 22 April
år 1839, endast 55 år gammal. Hans enka
erhöll en pension af 1840 års ständer.
Danmark har, ifrån den äldsta forntid, befunnit
sig uti mångfaldiga beröringar med Sverige. Begge
länderna bebos af samma folkstam; men Danmarks
sydligare läge och olika natur har åt dess folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0300.html