Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurgården - Djurgårdsbrunn - Djurgårdskanalen - Djurgårdsstaden - Djurgårds-theatern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
m. m. friherre Mauritz Armfelt. Ibland
inrättningar, åsyftande allmän nytta, bör nämnas:
skeppsvarfvet, institutet för döfstumma och blinda,
skogsinstitutet, landtbruks-akademiens hus med dess
experimental-fält (hvarom se vidare dessa ord). —
Djurgårdskassan steg år 1829 till 32,000 R:dr, och
bestrider en mängd utgifter, dels för sex jägares
aflöning, dels för vägars anläggning och
underhåll, m. m. Från Djurgården hafva fattiga tillåtits
hemta bränsle ända till 10,000 lass om året, och
mycket af den huggna veden har blifvit utdeladt
åt pauvres honteux. — Till allmänhetens
tidsfördrif finnas på Djurgården åtskilliga anstalter,
såsom en theater, tvenne konstberidare-maneger, en
vauxhall, en s. k. kalotheama, en karusell, och
innevarande år skall ett aktiebolag inrätta ett
Tivoli uti den s. k. Frisens park.
Djurgårdsbrunn. Denna helsobrunn är belägen
å den så kallade norra Djurgården, på gränsen
emellan Waldemarsön och södra eller allmänna
Djurgården, vid den s. k. Djurgårds-viken. Den
äldre och mineralsvagaste helsokällan lärer redan
på 1500-talet varit känd; men icke upptagen till
allmänt bruk för än år 1690, utaf arkiatern
Urban Hjärne. Den starkare ådran, hvilken nu
ensamt är i bruk, igenfanns ånyo år 1750, sedan
den, såsom man tror, af ålder varit en offerkälla,
hvilken vid reformationstiden blifvit igenlagd.
Fordom lärer Djurgårdsbrunnen varit, såsom helsokälla,
oftare tillitad; någon gång jemväl af kongl.
personer, såsom konung Adolf Fredrik, drottning
Lovisa Ulrika, kronprinsessan Sofia Magdalena, m. fl.
Under senare år hafva endast få ståndspersoner
besökt densamma för brunnsdrickningen skull. Den
äldsta befintliga handling om kongl. Djurgårdens
helsobrunn är en riksmarskalks-embetets resolution
af d. 5 Juni 1742, hvarigenom doktor Lithéen
erhöll tillstånd att der uppsätta nödiga hus och
byggnader; 1780 ägdes den af hofapothekaren
Schultz; 1821 af grosshandlaren Schultz; 1826
blef prof. N. Åkerman ägare af brunnsegendomen,
hvarefter hofkirurgen G. Herbert någon kort tid
innehade den; men Åkerman tillhandlade sig åter
densamma. År 1830 försåldes egendomen till ett
då bildadt aktiebolag, mot en summa af 23,000
R:dr B:ko, och detta bolag är ännu innehafvare
deraf; men ägande-rätten af tomten tillhörer
Djurgården. En Carlsbader-brunnsinrättning, af god
beskaffenhet, är härstädes anlagd af assessoren
Plageman. Till begagnande af denna och njutning
af ställets undersköna natur, samlas man här för
att genomgå en brunnskur; ty den naturliga
helsokällan anlitas föga. Till förmån för de
fattiga, som nyttja helsovattnet, gjordes 1790 ett
testamente af koffardikapitenen Ahlström, hvilken
dertill skänkte ett hus i Kolmätaregränd, hvilket
gaf omkring 2,900 d:lr k:mt i årlig hyra. Redan
före år 1800 hade utvägar blifvit vidtagna, för
att understödja de fattiga sjuka, som härstädes
begagnade brunnsdrickningen. Sedermera gaf
Narcissaner-orden, hvilken numera upphört, understöd åt
ett antal sjuka ståndspersoner, under den tid de här
uppehöllo sig. År 1832 uppbyggdes här äfven ett
vackert badhus. Brunnsdrickningen börjas den 1
Juni och fortgår till den 1 September, under
hvilken tid hvarje brunnsgäst äger att sjelf bestämma
sin termin.
Djurgårdskanalen, emellan Surbrunnsviken och
lilla Wärtan, var fordom en naturlig båtled. År 1624
utkom en förordning, att alla segelleder från
Östersjön till Stockholm skulle igenpålas, utom den
förbi Blockhusudden. I anledning deraf lärer
denna båtled blifvit stängd omkring år 1650.
Konung Carl XIV Johan ansåg detta såsom ett högst
olämpligt hinder för ortens gemenskap med
hufvudstaden, äfvensom för traktens odling och
förskönande och förordnade 1825, att en kanal
härstädes skulle gräfvas. Löjtnant Brandenburg erbjöd
sig att verkställa detta för 16,666 R:dr 32 sk. B:ko;
men andra uppgjorde förslaget till 12,000 E:dr.
Öfverste Ljungberg åtog sig att fullborda den för
något öfver 11,000 R:dr. Efter några hundrade
alnars gräfning afstannade likväl arbetet. Genom
resolution af den 1 Dec. 1832 beslöts, att som
kanalen, enligt det nyare förslaget, skulle kosta
14,000 R:dr B:ko, skulle Djurgårdskassan och d. v.
strömrensnings-kommittén deruti deltaga med 7,000
R:dr hvardera, och man tillät upptagandet af ett
lån å 7,000 R:dr. Efter åtskilliga vexlingar blef
kanal-arbetet fortsatt under kapiten Oldenburgs
inseende, och alldeles färdigt på eftersommaren år
1834. Kostnaden, jernbron och det lilla
vaktmästarehuset inberäknadt, uppgick slutligen till
en summa af 46,000 R:dr B:ko, eller något öfver
15 R:dr för hvarje aln. Kanalen underhålles af
Djurgårdskassan och anslaget till allmänna väg-
och vattenbyggnader gemensamt. Kanal-afgiften vid
tullen är bortarrenderad för 33 R:dr 16 sk. B:ko.
Djurgårdsstaden, hör till Stockholms stads
jurisdiktion, var förut upptagen af båtsmansstugor
och fortfor länge att vara bebodd af sjöfolk. Den
har intet som förtjenar att beses, så vida man ej
vill taga kännedom om Losachs- eller
Djurgårdsvarfvet, eller uppsöka ett ställe af egen
ryktbarhet: det af Bellman så ofta besjungna Gröna
lund, i gamla tider ett sämre värdshus och den
allmänna förfriskningsorten för så väl sjölifvets
hjeltar, som hvarjehanda annat folk af den
obemedlade klassen. Att dömma af Bellmans
målningar, lärer här stundom gått lustigt till. Numera
är Gröna lund blott ett rödmåladt trähus, med
gammalmodig altan (beläget inpå den s. k.
Mjölnaregården), om hvars oförändrade bibehållande, i
anseende till dess vunna märkvärdighet, ställets
siste ägare, numera aflidne grosshandlaren
Burgman, låtit förordna. Till beqvämlighet för
Djurgårds-boerne finnas här i staden, under
sommartiden, bodar öppnade för hvarjehanda minuthandel.
Djurgårds-theatern. Aktören vid kongl.
theatern de Broen hade redan år 1795 fått
privilegium, att, på en dertill utsedd plats på
Djurgården, bygga en theater, och derå spela under fem
månader af året, från d. 1 Maj till d. 1 Okt.,
hvilket privilegium äfven skulle öfvergå på hans
barn. Theatern blef likväl icke färdig förr än år
1801, då den öppnades i Juni månad. Det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
